Tidningar slipper ansvar för returpapper – viktigt beslut för branschen

Av Anton Rimstedt

ÖSTERGÖTLAND. Frågan har varit infekterad, den om vem som ska ha det ekonomiska ansvaret för återvinningen av returpapper. Men nu har regeringen satt ner foten i frågan. Från och med nästa år flyttas ansvaret för insamling och återvinning till kommunerna.

Bland annat skrev Östgötatidningens vd och ansvariga utgivare Åsa Brage för några veckor sedan en ledare om vilka konsekvenser det skulle kunna få för lokaljournalistiken i allmänhet och Östgötatidningen i synnerhet om tidningarna själva skulle tvingas stå för kostnaderna för returpappret. Det skulle kunna innebära en kostnad som en tidning som Östgötatidningen inte kan bära, skrev Åsa Brage då.

Nu har regeringen tagit beslut i frågan och beslutet är ett välkommet sådant för tidningsbranschen. Från och med nästa år flyttas ansvaret för insamling och återvinning till kommunerna.

– Det är en kostnad som tidningsbranschen inte kommer att klara av. Vi riskerar att se konkurser och nedlagda tidningar över hela landet. Därför återför vi ansvaret för insamling och även hela hanteringen av returpapper till kommunerna, som ju i grunden har ansvar för avfallshanteringen i hela landet, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT.

Returpapper har förvandlats från en lönsam resurs till något som ingen längre tycks vilja befatta sig med. Mängden har minskat kraftigt den senaste tiden, i takt med att konsumtionen av papperstidningar sjunkit med cirka 10 procent per år, vilket i sin tur har försämrat ekonomin i återvinningen. Det här skriver TT.

I dag sköts hanteringen via företaget Förpacknings- och tidningsinsamlingen och bolaget Pressretur AB, där bland annat pappersbruken ingår. Men från och med nästa år har varken de eller någon annan aktör anmält intresse för att hantera återvinningen. Därmed skulle hela det ekonomiska ansvaret för återvinningen falla på tidningsbranschen, där så gott som varje tidningskoncern rapporterade förlust under förra året. Hittills har tidningarna inte behövt vara med och betala.

Drygt 30 procent av Sveriges befolkning läser en tryckt dagstidning varje dag, enligt regeringens siffror, och för många är också den lokala gratistidningen viktig som källa till lokal journalistik.

– Inte minst i de äldre åldersgrupperna har papperstidningen en väldigt viktig funktion för att kunna ta del av journalistik, säger kulturminister Amanda Lind (MP), till TT.

– Det är ju så att mediesektorn utvecklar nya digitala modeller. Men vi kommer att ha en fas under överskådlig tid då det kommer att finnas ett behov av papperstidningen, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv, tillägger hon i TT:s artikel.

Anton Rimstedt