RSMH föreslår mer resurser på skolorna till unga drabbade av psykisk ohälsa

Av Mia Karlsvärd

VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Det behövs en huvudansvarig för varje enskild individ och fler kuratorer på skolorna för bättre vårdinsats, det menar Maria Hjärtström, verksamhetsansvarig Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH.

Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH arbetar för att förändra samhällets syn på psykisk ohälsa och arbetar aktivt med att påverka hur vården och samhällsservicen ser ut i dag för dem som är drabbade av psykisk ohälsa. Föreningen har en central organisation och lokalföreningar. En av dem är RSMH-Fyren i Linköping där Maria Hjärtström arbetar som verksamhetsansvarig.

Hon läser texten om Sanna.
Känner du igen det här?
– Ja tyvärr, det är alldeles för vanligt. Det är dessvärre många gånger så att den psykiska ohälsan leder till droganvändning. Eventuellt får den unga då hjälp med sin drogproblematik men i själen mår de ju fortfarande dåligt, säger Maria Hjärtström.

Hon förklarar att man måste ha varit drogfri i sex månader för att få en utredning av diagnos.
– Det är en väldigt lång tid i en tonårings liv. Psykiatrin borde gå in tidigare med vårdinsatser, även när det handlar om droger. En stor del av användandet av droger handlar om psykisk ohälsa, menar Maria Hjärtström.
– Det finns ingen som tar ansvar från början. Det är avgörande att fånga upp ett barn eller ungdom tidigt. Precis som Sanna själv säger, varför fick hon inte hjälp tidigare, att det ska behöva gå så långt.

Ser du det här ofta oss unga med psykisk ohälsa?
–Ja, de förväntas att må otroligt dåligt, att vara på botten, eller att försökt ta livet av sig innan de får hjälp, och ändå kan det vara en väntetid på flera månader, berättar Maria Hjärtström.

Maria Hjärtström har jobbat åt föreningen RSMH i 13 år.

Hur viktigt är det med tidig diagnos?
– Jätteviktigt skulle jag vilja påstå. Om de hamnar i drogernas värld förlorar de sina vanliga vänner, förmågan att göra resultat i skolan och hemmasituationen blir kaos för alla i familjen.

Hon menar på att om skolan får större resurser med flera kuratorer skulle det kunna vara en lösning tills Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP kan ta emot.
–Mitt förslag är att det alltid ska finnas kuratorer tillgängliga på skolan att gå till, då när man mår dåligt. I dagsläget är skolans resurser alldeles för svaga när det gäller att fånga upp psykisk ohälsa. Min önskan är särskilt när det handlar om skolungdomar, att knutpunkten ska utgå från skolan där ungdomarna är. Föräldrarna har fullt upp med att stötta sitt barn, säger hon.

Är det vanligt att man, som Sanna beskriver, bollas emellan olika insatser?
– Ja det är också vanligt, en måste ta huvudansvaret för att se till att ungdomen får rätt hjälp från början.
– Vi på RSMH tar ofta upp frågan om att det ska finnas en huvudansvarig för varje individ. Det ska var individuellt beroende på personen som är drabbad av psykisk ohälsa. Hos en ung person kanske det är en kurator på skolan. Det är den som ska ha det övergripande ansvaret för att personen ska få vara trygg och sjuk samtidigt. Man blir väldigt utlämnad när man mår dåligt och vet man inte vart man ska vända sig blir det ännu svårare.

Hon berättar att man på RSMH återkommande har träffar med regionen och andra intresseföreningar som arbetar med psykisk ohälsa.
– Det vi gör är i synnerhet att påverka och vi tycker att de hör vad vi säger och att det sker kontinuerligt små förändringar.

Vad vill du ge för råd till Sanna och andra som mår psykiskt dåligt?
– Även om det är mörkt så blir det bättre. Jag hoppas att Sanna får den hjälp hon behöver och har rätt till. Livet blir bra till slut om man bara tillåter sig själv att må bra först, säger Maria Hjärtström.

MIA KARLSVÄRD