Kommunerna ansökte inte om pengar till klimatanpassning – är man redo för extremvädret?

Av Anton Rimstedt

MOTALA/ÖSTERGÖTLAND. Kraftiga skyfall. Översvämningar. Torka. Bränder. Extremväder kopplat till klimatförändringar har de senaste åren börjat bli verklighet, enligt samstämmig forskning. Hur väl rustade är kommunerna i västra Östergötland för extremväder? Hur mycket jobbas det med klimatanpassning runtom i länet?

Klimatförändringarna märks tydligt redan idag, och kan observeras i alla världens regioner, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Extrem hetta, värmeböljor och skogsbränder, extremt regn och skyfall, stormar, översvämningar, isavsmältning, havsförsurning och havsnivåhöjning har redan ökat och väntas fortsätta att öka.

Så parallellt med att minska utsläppen och bromsa utvecklingen måste vi också börja anpassa oss efter en ny verklighet, så kallad klimatanpassning.

Under hösten har kommuner i Östergötlands län kunnat ansöka om medel för att genomföra kunskapshöjande insatser inom områden med särskilda behov av klimatanpassning. Pengarna kommer från en extra satsning som regeringen gjort under 2021 för att öka kunskapen om klimatets förändring och dess effekter.

Totalt har sex ansökningar från fyra kommuner kommit in till Länsstyrelsen, som på regional nivå samordnar arbetet med anpassningen till ett förändrat klimat. Alla ansökningar har godkänts och kommunerna får dela på sammanlagt 629 000 kronor. De kommuner som ansökte och får dela på pengarna är Linköping, Ydre, Finspång och Åtvidaberg.

Ingen ansökning från våra fem kommuner i västra Östergötland alltså. Enligt Magnus Edström, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen Östergötland, är det lika motiverat för alla östgötakommuner att satsa på klimatanpassning.

– Det här speglar nog mer vilka kommuner som verkligen var på hugget. Här gällde det att vara ganska snabb, det här var pengar som vi fick via en satsning från regeringen och som kom i juni 2021. Den stora risken kopplat till översvämningsrisk kopplat till klimatförändring är de extrema regn som ökar ganska ordenligt. De har redan ökat och kommer att öka ännu mer. Ett sånt regn som kom i Gävle i somras kan dimpa ner varsomhelst och då blir det stora problem var det än kommer, säger Magnus Edström på Länsstyrelsen.

Är kommunerna i Östgötatidningens bevakningsområde mindre redo för extremväder än de fyra kommuner som enligt Magnus Edström "var på hugget"? Johanna Landén är klimat- och miljöstrateg i Motala kommun, en tjänst som hon har haft i snart ett år.

– När det gäller arbetet med klimatanpassning så ligger Motala i startgroparna. Det har inte funnits en klimat- och miljöstrateg innan mig. Tidigare har man jobbat med en miljöstrateg, som det har hetat då, säger Johanna Landén.

Någon sådan utpräglad tjänst finns exempelvis inte i Vadstena kommun, och även i betydligt större Motala är arbetet med klimatanpassning alltså i sin linda.

– Det finns behov av att ta fram en klimatanpassningsplan för Motala kommun, för det finns inte idag och det arbetet kommer att prioriteras. Min tanke är att när den planen är på plats så ser man också vad man behöver ansöka om för stöd och bidrag.

– Det var ganska snabba bud kring ansökningen av de här pengarna, så vi var helt enkelt inte redo då, fortsätter Johanna Landén apropå pengarna som Länsstyrelsen fördelade.

Johanna Landén har, i egenskap av klimat- och miljöstrateg, under hösten deltagit i en studiecirkel om klimatanpassning, som länsstyrelserna i Östergötland och Kalmar anordnade tillsammans med SMHI.

– Där fick vi jättebra underlag som jag kan arbeta med för att att börja ta fram planen för Motala kommun.

– Vi har tagit fram ett förslag på en ny dagvattenpolicy. För hållbar dagvattenhantering. I den så är det mycket som kommer kopplas till risk för översvämningar. Det kommer att handla om förebyggande åtgärder mot översvämningar, kopplat till klimatförändringar, säger Johanna Landén.

Enligt många forskare är ju klimatförändringarna i form av extremväder redan här, något som vi såg i både Centraleuropa och i Gävle i somras, varför är man i Motala i startgroparna först nu?

– Nu har kommunen valt att satsa på det här området och vet att det är viktiga frågor att prioritera framöver. Nu har vi ett mer långsiktigt perspektiv i vår strategiska samhällsplanering med ett förändrat klimat som vi hanterar. Nu har man insett att det behövs och det är bra.

Men frågan är väl befogad med tanke på vad som hände i Gävle i somras bland annat?

– Absolut, frågan är verkligen befogad. Men vi är glada att vi tar tag i det nu.

Men skulle liknande skyfall ske i Motala som i Gävle och i Centraleuropa så hade ni inte haft beredskap för att hantera det nu?

– Skulle det komma så mycket regn så hade vi också drabbats av översvämningar, säger klimat- och miljöstrategen i Motala kommun.

Magnus Edström, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen Östergötland, förklarar mer varför klimatanpassning är viktigt på lokal nivå.

– Ytterst kan det handla om människors liv och hälsa. Det andra är att det kan bli stora ekonomiska förluster av extremväder. Det kan också påverka miljön om höga flöden exempelvis bidrar till att farliga ämnen släpps loss och sprids. Det kan också få påverkan på vårt kulturarv, stora viktiga byggnader och fornlämningar och sådant som kan skadas och förstöras.

Anton Rimstedt