Ökat antal ärenden hos Brottsofferjouren i Östergötland senaste åren

Av Anton Rimstedt

ÖSTERGÖTLAND. De senaste veckorna har Östgötatidningen rapporterat om hur familjer till kriminella kan drabbas och lite om vilken hjälp de kan få. Hos Brottsofferjouren ligger fokus på det direkta brottsoffret och en intressekonflikt kan uppstå om de hjälper anhöriga till gärningspersoner. Barbro Leijonmarck Lindberg är ordförande för Brottsofferjouren i västra Östergötland och hon berättar mer om hur organisationen jobbar.

Barbro Leijonmarck Lindberg har läst artikeln i Östgötatidningen om familjen vars son hamnade i fängelse och hon kan se en eventuell problematik i att såna familjer faller lite mellan stolarna. Vi frågade henne om Brottsofferjouren även hjälper anhöriga till gärningspersoner.
– Jag kan tro att de blir bortglömda, absolut. Och de kanske inte riktigt vet var de ska vända sig heller.

– Vi har aldrig fått den frågan förut som du ställde. Om vi hjälper till i den här typen av ärenden. Och i och med att vi jobbar direkt med just brottsoffer så blir det där en kollision för oss som inte funkar. En intressekonflikt ifall vi ska hjälpa anhöriga till gärningspersonen som kan vara den som har utsatt vårt brottsoffer för skada. Men det finns hjälp för dem att få på annat håll. Både hos Anhörigas riksförbund och Nationellt kompetenscentrum för anhöriga. De jobbar för anhöriga till dem som har begått brott, säger Barbro Leijonmarck Lindberg.

Brottsofferjouren har i uppdrag att vara stöd åt dem som har drabbats av ett brott, men även anhöriga till de drabbade och vittnen. Det är en ideell förening som får stöd från de aktuella kommunerna och av Brottsoffermyndigheten för att kunna bedriva verksamhet.

– Oftast får vi våra ärenden från polisen. De frågar brottsoffret om de vill ha stöd från en ideell organisation och då är det ju vi då. Eller också så hör brottsoffren av sig till oss själva, säger Barbro Leijonmarck Lindberg och fortsätter:
– Det börjar med en initial telefonkontakt som sedan kan bli till flera samtal om brottsoffret önskar. Sedan kan kontakten hålla i sig under en tid.

Brottsofferjouren i västra Östergötland jobbar i tre kommuner, Motala, Vadstena och Boxholm.

– Vi vägleder på olika sätt, både med praktiska saker som skadestånd och med mer känslomässiga bitar. Oftast handlar det om telefonsamtal, men vi kan också träffas öga mot öga. Många mår väldigt väldigt dåligt efter att ha blivit utsatta för brott. De blir ju kränkta. Man får svårt att lita på andra människor, säger Barbro Leijonmarck Lindberg.

Ibland kan till och med Brottsofferjouren bli ett substitut till familj och vänner.

– Ibland kan brottsoffer också skämmas för att de har blivit utsatta. Skämmas så att de inte vågar prata med sina nära och kära. Då är vi till väldigt stor hjälp.

Sedan 2017 har antalet ärenden hos Brottsofferjouren i västra Östergötland stigit rejält i antal. I Motala kommun hade man till exempel 67 ärenden år 2017 och 2020 hade man 124 ärenden.

– Den här skillnaden kan nog delvis förklaras utifrån att vi har aktiverat oss mer, men en ökning är en ökning och vi har fler fall helt enkelt.

Det finns hos Brottsofferjouren i västra Östergötland en samordnare anställd på 50 procent, alla andra jobbar ideellt. Just nu är det sex personer utöver samordnaren som jobbar med det här i Motala, Vadstena och Boxholm.
– De här människorna som jobbar hos oss är människor med stor empati som också har tid över. Många är pensionärer, säger Barbro Leijonmarck Lindberg.

Hur hon själv blev engagerad i Brottsofferjouren? Lite av en slump, visar det sig.
– Jag har jobbat inom vården och så gick jag i pension. Så var det en granne till mig som undrade om jag inte skulle engagera mig i Brottsofferjouren om jag inte visste vad jag skulle göra när jag blev pensionär. På den vägen är det. Jag började med det här 2009.

Anton Rimstedt