Le Moine (MP) om Vättern och vargarna i Östergötland

Av Anton Rimstedt

ÖSTERGÖTLAND. Östgötska riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP) gjorde under hösten ett försök att nå språkrörsposten i Miljöpartiet. Hon tror själv att hon sågs som lite för radikal för att nå ända fram, men hon har inga planer på att ändra på sin egen profil. För Östgötatidningen berättar Rebecka Le Moine också om engagemanget för Vättern och Långbogenreviret, och om hennes hjärtefråga, biologisk mångfald.

Rebecka Le Moine sitter sedan 2018 i riksdagen, invald på ett östgötskt mandat, och är Miljöpartiets talesperson för biologisk mångfald. Det var också med amibtionen att lyfta frågor kring den biologiska mångfalden som hon en gång i tiden gick med i Miljöpartiet och av bland annat samma anledning kandiderade hon i höstas till språkrörsposten i partiet. I januari stod det klart att valberedningens förslag Märta Stenevi blev den som efterträdde Isabella Lövin.

– Jag har minst antal år i politiken av oss som ställde upp och jag anses också vara mest radikal, det talade väl emot mig då, säger Rebecka Le Moine.

Att vara radikal är något hon eftersträvar att vara, oavsett om det kostar henne språkrörsposter eller inte.

– Jag ser det som att vi måste vara mer radikala eftersom att vi lever i så många olika parallella kriser. Jag tror inte på att vi kan närma oss mitten och ta de små stegen i varje budget. Jag tror också att det är många som längtar efter mer radikal politik och också ett parti som vågar ifrågasätta nuvarande ordningar. Vågar prata mer om långtgående visioner, även dem som kanske är bortom ens egen livstid.

En som har efterlyst just det som Rebecka Le Moine är inne på, med mer långsiktiga visioner och radikalare politik, är hennes partner, förre miljöpartisten Carl Schlyter. Efter att under flera år tillhört en krets av interna kritiker var han med och grundade Partiet Vändpunkt i februari 2019. Detta skedde strax efter att han lämnat Miljöpartiet. Men för Rebecka Le Moine är det inte aktuellt att följa efter sin partner ut ur det parti som inte valde henne som nytt språkrör.

– Det finns alltid politiska smärtgränser, så det är viktigt att man känner att man är på rätt plats hela tiden. Nu är jag ändå ganska positiv till att Miljöpartiet tar fajten för skogen. Där känns det som att politiken som jag har fört har fått stöd, säger Rebecka Le Moine.

Så så länge du ändå får lite genomslag för din radikalism så känner du att du kan fortsätta?

– Radikalism... Haha ja, men absolut så.

Och det är i just frågor som rör biologisk mångfald, exempelvis skogspolitiken, som Le Moine anser att hennes röst behövs.

– Jag kandiderade för att höja rösten för djuren och naturen och för dem som saknar röst, säger den östgötska riksdagsledamoten som är född i Linköping.

– Jag vill hedra alla som har röstat på mig och göra ett så bra jobb som möjligt på den plattformen som jag har. Jag har mycket kontakt med personer och aktiva i Östergötland och mer specifikt så handlar det om Vättern. Det är en fråga som är ganska het för många i Östergötland. Jag försöker verka för att Vättern får ett skydd och att riksintresset för dricksvatten blir överordnat intresset för det militära.

Rebecka Le Moine engagerar sig på flera sätt för djuren och naturen runtom i Östergötland. För inte alltför länge sedan kunde man till exempel se en livesändning på hennes facebooksida från Långbogenreviret i västra Östergötland. Förra veckan skrev Östgötatidningen om att det kan bli aktuellt att plantera in ytterligare varg i Östergötland i framtiden.

– När det blev ett vargrevir i Östergötland så var det mycket politisk debatt om det och ska man börja i rätt ände så handlar det om att inte skjuta bort värdefulla individer och jobba med förebyggande åtgärder. Att relokalisera individer är en sorts sista utväg och något man får ta till för att få in mer genetiskt viktiga individer, säger Rebecka Le Moine.

Under intervjun är Rebecka Le Moine (MP) inne flera gånger på hur biologisk mångfald ofta kommer i skymundan, både i politiken och i mediebevakningen.

– Biologisk mångfald är grunden för all ekonomi. Det blir nog lite långsökt för många att tänka hela vägen bakåt, men ekonomi betyder ju ändå hushållning av resurser och de resurser vi har på planeten är kopplade till naturen.