Gunilla beredd att ta sig an Östergötland

Av Elin Elderud

LINKÖPING Sedan 1 mars har Gunilla Svantorp axlat manteln som den 44:e landshövdingen i Östergötland. Det var inte självklart att svara ja på frågan. – Jag blev verkligen jätteförvånad över att få frågan. Men när jag hade tänkt en stund så kände jag att den här frågan skulle jag aldrig få igen. Då svarade jag ja.

Hon är inte helt obekant med länet. I Linköping utbildade hon sig till folkhögskollärare.
– Jag är uppvuxen i Årjäng. Jag har precis sålt mitt hus där och när jag åker dit bor jag i sommarstugan som jag äger tillsammans med mina fyra barn. Nu åker jag hem när jag åker till Värmland och hem när jag åker till Östergötland.

Gunilla jobbade kommunpolitiskt och som landstingsråd. 2010 valdes hon till riksdagsledamot. Strax innan jul förra året fick hon frågan om att bli landshövding i Östergötland.
– Det är en omställning men en spännande sådan. Jag har jobbat som heltidspolitiker sedan 2002. I uppdraget finns samhällsutmaningar, till skillnad mot politiken ska jag inte vara den som kommer med lösningen, nu ska jag vara katalysator och mötesplats för politiker med olika färger.

Som landshövding för Östergötland är Gunilla också civilområdeschef för tre länsstyrelser. Fram tills hon utsågs var Gunilla ledamot i krigsdelegationen.
– Fram till sommaren kommer det vara en hel del jobb med totalförsvaret.

Men mycket annat är nytt.
– I mina politiska uppdrag brukade jag följa med ut för att få djupare förståelse och det ska jag göra nu med. Jag försöker få så mycket tid som möjligt att gå bredvid personer som kan mycket om det jag kan minst om.
– Civilområdesdelen tar väldigt mycket tid, jag tycker att det är roligt att träffa mycket folk. Tiden att vara Björn Eriksson har tyvärr krympt mycket, skämtar Gunilla om sin företrädare som brukade vara på många invigningar. Jobbet har förändrats ganska mycket sedan dess.

Men hon ser till att ta vara på den tid hon har och är så ofta hon får en chans ute och lär känna sitt nya län.
– Under våren har jag hunnit vara ute lite på egen hand för att få en uppfattning om länet. Jag är väldigt kulturintresserad, jag vill inte gärna missa att besöka ett museum.

Den uppfattning hon har fått är att det är ett län med varierad natur och struktur.
– Det är ett framåt län, utmaningarna är att det ser väldigt olika ut i olika delar av länet. Det finns små och stora kommuner med olika utmaningar. Men jag tror det finns mer möjligheter än utmaningar. Kompetensförsörjning är en, vi ser också hur arbeten förändras. I mitt uppdrag ligger det att visa för regeringen hur det ser ut.
– Jag har två saker som har varit viktiga i mina politiska uppdrag; jämställdhet och barns uppväxtvillkor.

Gunilla har flyttat in i länsresidenset som finns på slottet.
– Första gången jag kom hit så kändes det som att det fanns oändligt med rum. Jag tog med mig mina grejer från min övernattningslägenhet i Stockholm och de fick plats i ett hörn.

Hon gillar second hand och har inrett resten av residenset med återbrukade möbler.
– Jag försöker att handla så mycket som möjligt på loppis, och det har jag gjort sedan länge. På en Almedalsvecka jag var på skulle jag avge ett klimatlöfte och då sa jag att jag verkligen skulle tänka efter innan jag köpte nya kläder och det har jag gjort sedan dess. Köper jag något så blir det på second hand, väldigt sällan något helt nytt. Det är kul att det återbruk har fått ett sådant uppsving.
I Linköping har det hunnit bli en hel del löparrundor. Gunilla gillar att springa och har en fem år gammal runstreak.
– Jag springer alltid 20 minuter om dagen och här har jag hittat många nya rundor som jag kan springa.

Om sin första tid i länet har hon bara lovord.
– Jag har blivit otroligt väl mottagen. Det svåraste har varit att inte äga sin almanacka.