Hållbar matproduktion som stärker naturen
Av Elin Elderud
VÄVERSUNDA En skogsträdgård, eller en matskog, är skogsliknande ekosystem med många fördelar, både ekonomiska och miljömässiga. I Väversunda förvaltar Stefan Fogelqvist en av Nordeuropas största skogsträdgårdar.
I skogsträdgården i Väversunda finns bland annat fem, sex större träd, tio mindre träd och 20 olika buskar på den åtta hektar stora ytan. Foto: Elin Elderud
I kanten på Omberg precis innan slätten tar vid breder skogsträdgården ut sig. Här växer valnötsträd, persika, päron, plommon, kvitten och rosenkvitten. Vi går förbi havtornsbuskar. I ett sanddominerat område växer sparris och olika örter. Det är en halvvild odling som sköter sig själv.
I Väversunda har Tor Nyberg och Inger Bjugard på gården Charlottenborg en matträdgård som de startade för 25 år sedan.
– Det är en av Nordeuropas största på åtta hektar. Jag startade mitt företag för cirka sex år sedan, vi har hittat ett samarbetar och jag driver gården. Tor och Inger startade den ur en beredskapssynpunkt som en odling som inte är beroende av externa insatser.
Stefans företag, Freja food forest, jobbar med att etablera, designa och konsulta de som vill ha och driva en skogsträdgård. Han hittar även konsumenter till det som trädgårdarna producerar.
– Att etablera en matskog tar tid. En växt är relativ självfungerande efter fem år men det kan ta upp till 30 år innan den får ett skogsliknande ekosystem.
Stefan har jobbat utomlands i Australien, Kina och Europa.
– Jag har jobbat utomlands mycket främst i tropikerna och där kan man se att man fokuserar på trädodling och en variation av jordarter.
Han gjorde sin master samtidigt som han startade sitt företag. En skogsträdgård är ett system som fattas i vårt landskap menar Stefan.
– Det efterliknar ett skogsbryn och oftare ser vi att skogen övergår direkt till odlingslandskap och det finns inget däremellan. Det här är en naturtyp som vi försöker återetablera på ett sätt så man kan göra en inkomst av det.
Fördelarna är många.
– Grödorna ger inte bara en fördel utan tre, fyra, fem fördelar. Odlingen är som en bank. Grödorna är som en ränteeffekt. Timret som är en slutlig investering. Jag vill hitta ett sätt att bevara skog så man inte behöver avverka den för att tjäna pengar på den. Ur ekologiskt perspektiv är en skogsträdgård den största vinningen. Den jordförbättrar och koldioxidlagrar. Ur ett samhällsperspektiv kan man ha systemet för att skydda vattentäkter, eller skydda branter mot skred, vilket vi såg senast vid översvämningarna i Mellansverige.
Intresset är inte så stort än, upplever Stefan. I Holland och England finns det ett kommersiellt intresse men det är fortfarande litet.
– Än finns inte den stora omställningen som behövs sett till klimatförändringarna. Intresset växer, skulle jag säga, men de som har de stora markerna och det stora kapitalet där är intresset inte så stort än så där har vi inte kommit så långt.
– Jag vill hitta ett sätt att bevara skog så man inte behöver avverka den för att tjäna pengar på den. Skogsträdgårdarna kan också tjäna som viltkorridorer. Stor del av artutrotningen i dag är att vi har öar mellan nationalparker, detta kan tjäna som en länk.
Om fem år, hur ser företaget ut?
– Just nu jobbar jag mest runt Vättern, och förhoppningsvis kan jag expandera genom att sälja grödor.
– Om man skulle ta de här systemen med skogsträdgårdar och jämföra med de globala hållbarhetsmålen så är det här ett av de mest effektiva sätten att nå dem på.
"Fördelarna med att skogsträdgårdar är att man inte behöver förlita sig på bara en gröda" säger stefan Fogelqvist. Foto: Elin Elderud
I skogsträdgården ska odlingarna sköta sig själva. "Man behöver inte fokusera på att så utan bara på att skörda", säger Stefan Fogelqvist. Foto: Elin Elderud