Utan veterinär kan vi inte ha djur

Av Mia Karlsvärd

VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Bristen på veterinärerna gör bland annat att de som finns får jobba över större områden. Vi följde med Magnus Lindqvist en av distriktsveterinärerna på hans jourskift.

–En gård i Ljusfallshammar har en dräktig ko som inte vill resa sig, berättar veterinär Magnus Lindqvist i bilen.
Det börjar skymma och Magnus Lindqvist, distriktsveterinärerna Borensberg har precis gått på sitt nattskift.

Distriktsveterinärerna är en del av Jordbruksverket och Magnus Lindqvists arbetsfält är brett och vitt. Hans ansvar är både smådjur och stora djur. Små som tas emot på mottagningen i Borensberg och stora djur som behöver omvårdnad hanteras på gårdar.
Ikväll har han jouren för Borensbergs veterinärsstations område. Det kan innebära resor på cirka tre mil in i Örebro län i norr och söderut till Vadstena. I normalfallet tar distriktsveterinärerna i Söderköping hand om området österut fram till Linköping. Distriktsveterinärerna i Väderstad har hand om området kring Mjölby och Ödeshög ner till smålandsgränsen.

Vi lämnar Borensberg och kör mot Tjällmo. Vi åker förbi flera häst-, ko- och grisgårdar på vägen
.
–Det senaste året har vi också fått köra för Väderstads distriktsveterinärers område, framför allt under jourtid. Det har varit rätt så tungt med dubbla distrikt, säger Magnus Lindqvist.

Magnus Lindqvist har jobbat som veterinär sedan 1985. Han var med om att starta veterinärstationen för Jordbruksverket i Borensberg på tidigt 1990-tal.
–Vi var en av Jordbruksverket första veterinärstationer och vi hyrde till en början en lokal av en hårsalong i Tjällmo, innan vi etablerade oss i Borensberg, säger han när vi åker igenom Tjällmo.

Han är väl medveten om bristen på veterinärer i Sverige och han har länge hållit fast vid yrket. Han är nu 68 år och ska om några månader gå i pension.
–Vi har haft tur i Borensberg där vi lyckats rekrytera nya veterinärer. Vi är ett fint team med djurvårdare, djursjuksköterskor och veterinärer, säger han.
Men att ha nyexaminerade veterinärer innebär också att de behöver tid att lära sig.
–Så de får gå bredvid oss som har lång erfarenhet.

Vi är snart framme vid gården med kon som inte vill resa sig upp.
–Vi ska undersöka henne och se vad det kan bero på. Jag försöker vara förutsättningslös, men så klart tänker man på vägen fram till gården vad det kan bero på.

På gårdsplanen möter gårdsägarna Sofia Persson och Stefan Johansson upp. Tillsammans driver de gården Vita fall med inriktning på kor och avel.
Inne i stallet ligger kossan med många namn. Som kalv var hon livlig och fick smeknamnet Busan. Egentligen heter hon 1280. Hon är nu tio år och har en kalv i magen för nionde gången.
–I vissa sammanhang är läget akut och då är jourverksamheten jätteviktig. Jag tror att alla djurägare känner så. Förr eller senare blir ett djur sjukt, säger Sofia Persson.

Magnus klär på sig skyddskläder. Tar med sig sin veterinärutrustning och går fram till Busan som ligger stilla. Intill hennes står de andra korna nyfiket och råmar.

–Vi har tack och lov aldrig upplevt att det inte finns veterinär, säger Stefan Johansson.

Magnus tar Busans temp som visar sig vara normal. Han ger henne kalk i dropp och en inflammationshämmande spruta.

–Vi får nu avvakta och se vad hon hittar på, rätt som det är kanske hon är uppe på benen igen, säger Magnus Lindqvist samtidigt som han klappar Busan på ryggen.

När han tvättar av stövlarna och tar av sig skyddskläderna säger Sofia Persson:

–Det betyder jättemycket att Magnus kan komma hit när som helst när någon av våra djur behöver vård. Veterinär är en förutsättning för att kunna ha djurhållning säger Sofia Persson.

Innan Magnus Lindqvist startar bilen tittar han igenom samtalslistan för att se om någon har ringt som vill ha hjälp med sina djur.

Hur länge till har du jourtid?
–Fram till klockan åtta i morgon bitti. Vi ska finnas för djuren dygnet runt alla dagar under hela året. När det råder brist på veterinärer och att behöva säga nej till människor som behöver hjälp med sina djur har varit stressande, det hoppas jag att vi är på väg ifrån nu, säger Magnus Lindqvist.

MIA KARLSVÄRD


Läs mer om detta i Östgötatidningen.