De skapar en brygga mellan skola och föräldrar

Av Mia Karlsvärd

MOTALA Bryggans modell för föräldraintegration i skolan inspirerar andra kommuner.– Vi måste satsa resurser på integration och tänka långsiktigt, det säger Mathias Strand, rektor på Bryggan skola i Motala.

Bryggans modell med att integrera föräldrar till skolbarn har nu rönt sådan framgång att andra kommuner tar efter deras sätt att arbeta med integration. Kommunens stöd till nyanlända som kallas för Bryggan har som uppdrag att underlätta vägen in i det svenska samhället för nya svenskar. Tanken med Bryggan är att skapa förutsättningar för nyanlända att snabbare bli en del av det svenska samhället, både i skolan och för att kunna få jobb.
– Vi såg ett stort glapp mellan skolan och hemmet hos nyanlända, att föräldrarna behövde lära sig och få stöd i hur skolan i Sverige fungerar, berättar Miia Jensen, utvecklingsledare introduktionsenheten Bryggan.

Bryggans personal började därför undersöka hur andra kommuner jobbade med detta.
– Vi kikade på andra kommuner och vad de erbjöd för föräldrautbildningar, men där saknades fokus på skola. Andra kommuner hade också svårt att nå målgruppen. Därför utarbetade vi en egen modell, förklarar Sanna Asknert, utvecklingsledare Resursteam IN.

2019 startade Bryggan föräldrautbildningen med fokus på integration mellan föräldrar, skolan och barnen. Den erbjuds alla motalabor med annan etnisk bakgrund som har barn i grundskolan.
– Syftet är att stärka föräldrarnas roll och minska glappen mellan skolan och hemmet, förklarar Sanna Asknert.
– Detta gör vi för att förbättra barnets skolgång och för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar för att lyckas i skola och samhället, säger Miia Jensen.

Sedan den första föräldragruppen för fem år sedan har de kontinuerligt utvärderat utbildningen.
Hur har utfallet varit?
– På de skolor vi arbetat med föräldrautbildning har skolnärvaron hos eleverna ökat. Elevhälsan och skolpersonal signalerar också att kontakten med föräldrar blivit enklare, berättar Sanna Asknert.
– Vi bjuder också in andra aktörer i samband med utbildningen. Exempelvis representanter från Polisen och från socialkontoret, berättar Hoshi Kafashi, samordnare, som också arbetar med utbildning, handledning och konsultation kring hedersvåld och förtryck.
Han berättar om den desinformation som spridits, att socialtjänsten tar barn utan grund.
– Med träffarna kan fler föräldrar också lära andra föräldrar om svenska samhället, bland annat att socialen inte tar deras barn hursomhelst, säger Hoshi Kafashi.

När föräldrarna träffas kan de öppet diskutera olikheter. Hur det kan skilja sig från andra länder jämfört med Sverige. när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati och barnkonventionen exempelvis.
Bryggans personal pratar om vikten av att integrera föräldrarna, där barnen många gånger tack vare skolan, har mer kunskap om Sverige och integreras fortare.
– Vi ser också att glappet i föräldrars och barns integration är kopplat till gängkriminalitet. Med Bryggans former för integration hoppas vi på att skapa förutsättningar för att unga ska få ett meningsfullt liv när dom blir vuxna, säger Sanna Asknert.
De berättar att många av föräldrarna fortsätter att komma till träffarna för att ge varandra stöttning, berätta om egna erfarenheter och för att hjälpa varandra med de utmaningar man kan stöta på som förälder.
– Det vi också har märkt är att de pratar positivt om våra träffar, vilket gör att även nya föräldrar som vi inte har nått, vill vara med på träffarna och ta del av utbildningen, berättar Sara Asknert.

Bryggan jobbar också med att öka kompetens kring hedersvåld och förtryck.
– Mitt jobb är bland annat att öka kompetensen kring detta hos skolpersonalen, berättar Hoshi Kafashi.
Han har jobbat med frågan i 18 år, bland annat som expert på området för Sveriges jämställdhetsminister.

Föräldrautbildningen som Bryggan startat har väckt andra kommuners intresse. Bryggan har bland annat haft studiebesök av kommunrepresentanter från Västerås, Linköping och Örebro.
– Det gäller att hålla i och hålla ut. Det här är ett långsiktigt arbete som måste få kosta. Annars blir det ännu högre kostnader för samhället, menar Sanna Asknert.

MIA KARLSVÄRD