Runda i en fyrkantig värld

Av Elin Elderud

Vadstena folkhögskola ligger precis vid Vätterns strand, ett stenkast från Klosterkyrkan. Platsen andas historia och här har människor möts och utbildat sig i över 80 år. I dag är det ekonomiska läget tuffare än på länge.
– Om vi bara skulle ha statsbidrag som intäkter då skulle vi inte överleva i dag, säger skolans rektor Carina Boman.

VADSTENA Genom att driva sommarrestaurang, ha storbokningar, konferenser och hyra ut rum lyckas Vadstena folkhögskola behålla sin själ, pedagogerna och fokus på människan.
– Folkbildningen behövs mer än någonsin, men politikerna tittar mer på yrkesutbildningar och att nyttan ska ligga direkt. Vårt främsta uppdrag är att individer ska växa. Vi har ett stort uppdrag, men folkbildningen är nedprioriterad, säger Carina Boman, som varit rektor på skolan i snart sex år.

Problemet är att under några år har regeringen valt att inte räkna upp statsbidragen till folkhögskolorna i takt med inflationen och kostnadsutvecklingen. Det innebär i praktiken en automatisk nedskärning eftersom kostnader för löner, hyror och el stiger medan intäkterna står stilla.
– Det är flera skolor som kämpar och det finns risk att fler kommer att läggas ned på grund av ekonomin. Egentligen blir det en inre konflikt för det är för lite pengar i systemet, säger Carina Boman.

Hon nämner Liljeholmens folkhögskola som ett exempel, skolan har sålt sina lokaler och flytta till Linköping för att bli en dagfolkhögskola.

Trots krisen i systemet är Vadstena en av få skolor som faktiskt är i balans. Skolan hyr ut boende, konferens och driver även lunchrestaurang.
– Genom det är vi i balans, förklarar Carina.
Förra året testade skolan att driva sommarrestaurang i fyra veckor. Responsen var så god att man i år dubblar tiden till åtta veckor med öppet alla dagar i veckan.
– Det är ett bra sätt för oss att synas. Det är också kul att dela med oss av utsikten från restaurangen.

Det finns något som skolan inte vill kompromissa med. Det är pedagogiken och den mänskliga kontakten. Den största fördomen hon möter är att folkhögskolan skulle vara flummig.
– Vi har stort fokus på individen här får man vara som man är. Från skolan får man med sig både utbildning och bildning. Här är världen inte svart och vit, man får en helare bild. Det kan verka flummigt, men det är mer bildande än något. Vi är runda och passar inte alltid in i en fyrkant, säger hon.

Skolan har allt från hantverksutbildningar till nysatsningen på socialpedagogutbildning på hybrid.
Carina Boman beskriver skolan som en hängränna i ett samhälle där många andra system är byggda som slutna stuprör.
– Om man avvecklar oss kommer man se effekter som kommer att kosta samhället mer.

Trots den tuffa ekonomiska resan ser Carina Boman ljust på framtiden för skolan. Hon ser att skolan finns kvar och firar sitt 90-årsjubilieum om tio år. Men att det krävs insatser för att nå dit.
– Jag visste själv inte vad folkhögskola var för 20 år sedan. Vi kritiserar oss själva för att vi inte nått ut mer. Vi behöver bli bättre på att berätta om oss själva och att ligga i framkant. Hitta balans mellan stabilitet men ändå utveckling.

Närmast i kalendern står firandet av Folkhögskolans dag den 17 april, men den stora höjdpunkten för allmänheten väntar i slutet av maj. Då bjuder skolan in till ett stort öppet hus, Folkhögskoledagen och som firats många år på skolan, för att visa upp allt från hantverk till studiemiljöerna i den unika miljön.
– Jag känner mig priviligerad att få jobba här, säger Carina Boman.