Tågen kör förbi orten med världens bästa skola

Av Carolina Fransson

BOXHOLM. Strålsnäs är orten som är två: järnvägssamhället där inga tåg längre stannar och kyrkbyn Åsbo, med ”världens bästa skola” i en naturskön dal österut.
Det som en gång i tiden var Strålsnäs centrum och anledning till att samhället växte fram är i dag en lite sorglig anblick. Stationshuset ser övergivet ut, med fladdrande plast i ett trasigt fönster.

– Det är synd att det första som möter en besökare i Strålsnäs är det övergivna stationshuset, säger Sten Casparsson och får medhåll av Inga-Lill Wass. Sten är återvändare sedan 2011 och ordförande i Åsbo Hembygdsförening. Inga-Lill är ”Mrs Strålsnäs”, född och uppvuxen i bygden.
– Ja, byn känns lite vingklippt numera, säger både Thomas Mohlin och Mathias Nilsson, båda infödda Strålsnäs/Åsbo-bor. Den sistnämnde arbetar i ortens största företag, MB Isolering. Thomas Mohlin är elektriker i Mjölby-Svartådalen Energi.
– Som företagare är jag nöjd med att verka i Strålsnäs, säger Mathias, och syftar på ortens läge ”mitt i allt”.
– Vi har försökt att få Östgötapendeln att stanna men det verkar helt kört, säger Cecilia Lemvig, Strålsnäsbo sedan 1992 och den som förestår det ena av samhällets levande centrum, Ingemarsgården. En ungdomsgård där Cecilia leder aktiviteter av många slag. Ett vardagsrum för de flesta av ortens unga.

CECILIA ÄR OCKSÅ aktiv i Strålsnäs byalag, ett annat nav på orten.
– Vi är väl cirka 15 aktiva som försöker hålla ihop byn och bättra på den. Vi ska anlägga ett utegym och en grillplats vid Ingemarsvallen nu.
Ingemarsvallen är det andra centrat. Här spelar Strålsnäs FF sina hemmamatcher. Föreningen är väldigt vital, kan Jonas Cannervik-Wass intyga, son till Inga-Lill och rektor på Stenbocksskolan i Boxholm.

AV DE 80 medlemmarna är cirka 50 barn, från sju till tretton år. Ett seniorlag spelar i division 6, en boll- och lekgrupp sysselsätter de allra minsta. Föreningen sköter dessutom elljusspår, isbana och tennisbana.
Jonas och övriga kan också berätta om Åsbo skola, belägen ett par kilometer från själva Strålsnäs, vid Åsbo kyrka, som har anor från 1100-talet. I skolan går 115 elever, från förskola upp till årskurs sex.
– Jag har gått i den skolan och alla mina barn gör det och ska gå där, säger Jonas, som också varit lärare på skolan i många år och nu är rektor i Boxholm.
– Världens bästa skola, säger Cecilia Lemvig.
– Världens finaste skolgård, säger Thomas Mohlin.
Det sista torde vara sant: en kuperad skogsbacke med vackra träd och gläntor, och utsikt över en liten å som slingrar fram i dalen.
– Och det är en skola där alla känner alla. Till och med maten är hemlagad och populär, säger Thomas.

TVÅ BYAR ALLTSÅ: en lite vingklippt by vid stambanan och en blomstrande idyll vid sidan av.
Som så många andra småorter i länet råder en hemvändartrend; unga familjer återflyttar eller kommer som nya till bygden. Men själva Strålsnäs tycks bortglömt av centralorten, det är de flesta av de sex bybor Östgötatidningen talar med överens om. Här skulle behövas fler bostäder, pendeln borde stanna här, bussen mellan Boxholm och Mjölby går bara fyra gånger om dagen.

”MRS STRÅLSNÄS”, Inga-Lill Wass, minns andra tider.
– Här hade vi smedja, postkontor, mejeri, polis, bibliotek, brandstation. Och flera affärer. Den sista försvann 2001. Jag har jobbat i allihop, från 1958 till 1998.
Inga-Lill arbetade också som tidningsbud i 25 år – och ledde kyrkans barntimmar.
Byborna minns också Tracey Brunbergs Dansskola, som lades ner för tre år sedan.
Det goda med Strålsnäs/Åsbo sammanfattar Sten Casparsson, som återvände från Kindabygden för tio år sedan.
– Naturen, med blandningen av öppna landskap, skog och vattendrag, i och omkring kyrkbyn.
Och det mindre goda:
– Vi känner oss lite glömda, och har blivit en pendlingsort, säger Thomas Mohlin.