Författardrömmen som slog in: ”En viktig del av mig”

Av Elin Elderud

VÄDERSTAD Många kanske känner igen henne från arbetet som pastor inom kyrkan i Väderstad och Mjölby eller från Ria i Mjölby där hon jobbat som vikarierande föreståndare. Nu fyller Laisa Engblom 70 år och har precis gett ut sin första bok.

Laisa är uppvuxen i Eskilstuna och Kungsör men kom till via jobb till Östergötland.
– Jag reste mycket i Östergötland och i Småland i mitt jobb. Jag träffade min man som är från Väderstad och det var så jag hamnade här, säger Laisa och slår ut med handen över trädgården och det tillbyggda soldattorpet på slätten strax utanför Väderstad.

Hon har jobbat i Andreaskyrkan i Mjölby och Folkungakyrkan i Väderstad. Laisa har även hoppat in som vikarierande föreståndare på Ria i Mjölby. Problem med ryggen gjorde att hon var sjukskriven i slutet på sin karriär.
– Jag gjorde flera ryggoperationer och jag var sjukskriven i omgångar.

I 20-årsåldern var hon sugen på att resa ut i världen. Först blev det en testresa till England för att se hur hon klarade att resa på egen hand och sedan använde hon uteslutningsmetoden. Det var Japan som var det stora resmålet.
– Innan jag reste gick jag en kurs i japanska och efter sex månader i Japan så kunde jag språket.

Laisa jobbade bland annat på en förskola under sina år i Japan
– Barnen tyckte synd om mig som inte kunde språket den första tiden och tog hand om mig.

Efter två år tog hennes kontrakt slut i Japan och hon reste hem.
– Jag och min man har varit tillbaka och här på hemmaplan har jag ibland jobbat med att guida japanska turister på gruppresor här hemma, på japanska.

Tiden i Japan formade hennes sätt att tänka.
– Jag har burit med mig att alla människor är lika, men vi gör saker på olika sätt och inget är rätt eller fel. Vissa ord kommer fortfarande först till henne på japanska.
– Tonbo, som betyder trollslända.
Efter tiden i Japan åkte hon till USA för att plugga teologi.
– När jag kom hem därifrån så bestämde jag mig för att jag behövdes här hemma. Det behövs missionärer även i Sverige. Jag tycker att jag har levt ett spännande liv, det är jag nöjd med.

När Laisa fick diagnosen lungfibros gjorde det att hon inte kunde vara så aktiv som hon tidigare varit. Men det gav också nya möjligheter.
– Jag har alltid jobbat med texter i mitt yrke. Jag har alltid skrivit, musikaler, sånger, predikningar, drama. Skrivande är en viktig del av mig och jag har haft en dröm om att skriva en bok. Jag kände att det var dags att ta tag i det.

Brev som hon fått av sin syster skrivna mellan hennes morföräldrar lade grunden till romanen ”Märta och Henning - livets berg och dalbana”.
– Jag har vävt ihop en roman kring deras berättelse.
Morföräldrarna var födda på 1880-talet.
– Jag är intresserad av hur kvinnosynen var på den tiden. Min mormor var modern i sitt tänkande. Morfar också, han ville att deras äktenskap skulle vara jämlikt och mormor kämpade för rösträtt. De hade sett så mycket orättvisor. Morfar var klok och satt i kommunfullmäktige och jobbade för ett bättre samhälle. Deras liv har blivit en röd tråd.

Tanken är att det ska bli en trilogi där man får följa Laisas släkt.
– Jag vill följa kvinnohistorien vidare genom min mamma sedan och sedan mig själv och hur tankarna gått genom tiden. Jag väver in historiskt material så man förstår hur tiderna var säger Laisa och fortsätter:
– Det är intressant att se att det fanns stora problem och människorna la sig inte platt, vad som än händer så reste de sig och gjorde någonting. Det har jag fått med mig i livet. Drivet att komma vidare, min sjukdom gör att jag får tänka om.

Hon ska fira sin födelsedag med stor fest i trädgården.
– Man får passa på att fira när man kan. Jag har sagt att jag inte önskar mig något förutom att de ska köpa min bok so