Motala kvinnojour om männens coronavåld

Av Lotta Hofström

ÖSTERGÖTLAND. Coronakrisen leder till att mäns våld mot kvinnor ökar, att äldre kvinnor har svårare att kontakta en kvinnojour – samt att färre lämnar sin förövare av ekonomiska skäl. Det menar Motala kvinnojour.

Den ideella organisationen Motala kvinnojour har avtal med Motala och Vadstena kommuner men stöttar kvinnor från hela västra länsdelen, som Boxholm, Mjölby och Ödeshög.
Drygt 120 kvinnor söker stöd av kvinnojouren varje år.

I OCH MED coronakrisen ser Motala kvinnojours medarbetare samma tendenser som under sommar- och julledighet. Det vill säga att färre kvinnor tar kontakt med dem.
– Vi tänker att det beror på att han är hemma. Då blir det svårare att söka stöd, säger Helena Fredriksson från Motala kvinnojour.
– Desto mer isolering, desto mer ökar våldet. Det vet vi när vi tittar på andra länder, fortsätter hon.

KOMMUNIKATION, information och möten är alltid en utmaning för kvinnojourerna, förklarar Helena Fredriksson, eftersom kvinnan är i fara för sin man. Men nu, i och med att Motala kvinnojour följer Folkhälsomyndighetens allmänna råd, så blir detta en ännu större utmaning – inte minst för de äldre kvinnorna.
– Vi ser helst bokade tider och vi, precis som andra verksamheter, har gått ut med information om att man inte ska komma hit om man är sjuk, säger hon.
Samtidigt betonar hon att kvinnor med sjukdomssymtom inte ska tveka att ringa eller mejla, även om en fysisk träff med kvinnojouren kan bli svårare att genomföra.

YNGRE KVINNOR tenderar att oftare maila eller ta kontakt genom Facebook, medan äldre kvinnor hellre ringer eller knackar på. Men telefonsamtal blir svårare att få till om såväl kvinnan som hennes förövare är hemma mycket mer än vanligt.

För att nå de äldre kvinnorna, som av myndigheterna uppmanas undvika social kontakt, diskuterar Motala kvinnojour därför just nu hur informationsinsatserna till dem kan öka. Kanske i form av flygblad, information i trapphus eller i tidningsannonser.
– I Frankrike och Spanien är apoteken fortfarande öppna och där finns exempel på att kvinnan kan ge apotekspersonalen ett kodord om hon behöver stöd och skydd. Nu måste samhället samverka i frågan så att man vet att man har rätt till stöd och skydd, säger hon.

För att hitta lösningar på hur verksamheten ska kunna drivas under coronakrisen har kvinnojouren fört diskussion och bollat idéer med andra kvinnojourer.
– Nu gäller det att vara kreativ, men det är vi vana vid. En styrka i rörelsen är att våra medlemmar finns på många olika platser i samhället. Därför har de olika ingångar och förslag om hur vi kan komma på lösningar, säger Helena Fredriksson.


HON SÄGER vidare att kvinnor, som haft kontakt med kvinnojouren under mars och april, berättar att förövaren väljer att använda coronaviruset i sitt våld.
– Som för att isolera henne mera eller för att skjuta upp eller förhala möten och förhandlingar i rätten, eller för att skjuta upp processer kring barn. Jag har hört liknande historier från andra kvinnojourer - att han använder corona för att begränsa och kontrollera, säger hon.

PERMITTERINGAR, uppsägningar och kraschade företag kan dessutom leda till att ekonomiskt våld ökar – eller att kvinnan inte lämnar mannen på grund av oro för sin privatekonomi, förklarar Helena Fredriksson. Ekonomiskt våld handlar om att medvetet se till att kvinnan hamnar i ekonomisk beroendeställning.

Om smittspridningen - och därmed de sociala restriktionerna och ekonomiska konsekvenserna - fortsätter, så ser Helena Fredriksson att landets kommuner och andra samhällsfunktioner måste öka samarbetet med kvinnojourerna.

CORONAVIRUSET, betonar hon, ska inte hindra kvinnor i behov av stöd från att få det.

– Vi gör allt vi kan för att hålla igång vår stödverksamhet utifrån de råd som kommer ifrån myndigheters håll, säger Helena Fredriksson.


Är du kvinna och drabbad? Motala kvinnojour går att nå på motalakvinnojour@roks.se samt 0141-512 00.






Fakta Motala kvinnojour
Är en del av Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) som funnits i över 35 år. Motalas jour har två anställda, sex i styrelsen och drygt 30 ideella jourkvinnor som alla har gått en utbildning om mäns våld mot kvinnor och barn samt bemötande.

Kvinnojouren är en kvinnoseparatistisk organisation, vilket innebär att endast kvinnor arbetar med utsatta kvinnor.

Motala kvinnojour har en öppnen stödverksamhet för samtalsstöd, rådgivning, gruppsamtal, möten med socialtjänst, advokat, polis med mera i centrala Motala.

Verksamheten finansieras av olika sökta medel, pengar från Socialstyrelsen och genom avtal med Vadstena kommun och Motala kommun samt gåvor.