KRÖNIKA: Nobels fredspris också till Östgötatidningen?

Av Anton Rimstedt

KRÖNIKA. Nej, vi kanske inte ska slå på stora trumman och sätta just Östgötatidningen på en piedestal, men faktum är att när norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen tillkännagav årets fredspristagare, journalisterna Maria Ressa från Filippinerna och Dmitrij Muratov från Ryssland, så gratulerade hon en hel global journalistkår.

Vid den första frågan på presskonferensen inledde Berit Reiss-Andersen med att svara reportern med ett ”jag kan även gratulera dig”. Närmare än så kommer förmodligen varken berörda reporter eller jag själv nånsin komma ett nobelpris, så varför inte känna sig extra stolt som journalist?

Som journalist på en annonsfinansierad lokaltidning i Östergötland ställs man såklart inför helt andra, och i jämförelse petitessa, utmaningar än vad Maria Ressa och Dmitrij Muratov gör i sin vardag, men det kan aldrig nog mycket belysas hur viktig den oberoende journalistiken är för demokratin, och i förlängningen, för freden.

I en värld där pressfriheten står under ”allt mer ogynnsamma förhållanden” väljer norska Nobelkommittén att prisa två aktivister. Journalisterna Maria Ressa från Filippinerna och Dmitrij Muratov från Ryssland får Nobels fredspris.

Maria Ressa är en av Filippinernas mest kända förespråkare för yttrandefrihet. Hon har grundat nyhetssajten Rappler, som har en kritisk hållning till president Rodrigo Duterte och som gjort många avslöjanden om korruption och övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Novaja Gazeta ses av många som flaggskeppet för fri journalistik i Ryssland, där pressfriheten är kraftigt begränsad. Dmitrij Muratov har lett arbetet där sedan 1995, genom en tid då flera anställda journalister mördats.

I Nobelkommitténs motivation heter det att Maria Ressa och Dmitrij Muratov prisas för ”sina insatser att trygga yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”.

Och även i Sverige, som ständigt ligger i absoluta toppskiktet på olika pressfrihetsindex, måste man vara vaksam och inte kompromissa med sin journalistiska integritet. Det har vi inte minst ett aktuellt exempel på. För någon veckan sedan lades en motion till Miljöpartiets kongress där ett 30-tal medlemmar ville att partiet ska få SVT att ägna en kvart i varje Aktuellt och Rapport åt klimatkrisen. Motionen avslogs av partistyrelsen, men att den ens skrevs är häpnadsväckande. I det fallet berodde det högst troligt på naivitet och okunskap kring media och public services roll, något som diskuterades i Sveriges radios podd "Det politiska spelet", där de profilerade radiojournalisterna Monica Saarinen och Tomas Ramberg analyserade MP-motionen.

- De tyckte väl att "miljön är så fin så där kan vi ju påverka public service-bolagen", men så kan man ju inte tänka, sa Monica Saarinen.

- Man får ju hicka bara av att se såna här förslag, sa Tomas Ramberg.

Och i februari 2020 ville Sverigedemokraterna kalla upp journalistiskt ansvariga på SVT till kulturutskottet för att svara på kritik som handlade om vad de upplevde var bristande opartiskhet i en enskild publicering. Bara en månad senare uttalade en företrädare för samma parti att enskilda journalister bör kunna straffas till exempel med löneavdrag eller avsked vid fällningar.

På samma sätt som public service-bolagen, vars uppdrag trots allt formuleras av politiken, behöver värja sig mot alla försök att från politiskt håll direkt påverka innehållet i utbudet eller vilka samhällsfrågor reportrarna ska granska, så behöver vi journalister vars journalistik finansieras av annonsförsäljning värja oss mot påverkan från annonsörer som vill påverka journalistiken i tidningen till sin affärsmässiga fördel. Det kan också vara indirekt, att en chef eller en säljare önskar att journalistiken vinklas på ett sätt som gynnar annonsförsäljningen. Om man som journalist ger vika för den typen av påtryckningar och låter annonsförsäljningen få styra journalistiken så är det inte längre journalistik man sysslar med.

I Östgötatidningen erbjuder vi en oberoende journalistik som vi är stolta över, men i tider som präglas av ekonomiskt ansträngda medieaktörer måste varje enskild journalist vara ständigt vaksam. Och någonstans där man har gjort det extra bra i just gratistidningsbranschen är på Nacka Värmdö Posten.

På Gratistidningarnas branschdag den 8 oktober korades tretton pristagare som alla gjort fina insatser genom sina lokala gratistidningar, och priset ”Årets lokala nyhetstidning” togs hem av Nacka Värmdö Posten för andra året i rad med motiveringen:

”Med en ambitiös journalistisk produkt i en elegant redigerad förpackning intar Nacka Värmdö Posten tätpositionen på den lokala gratistidningsmarknaden i Sverige”.

Gratistidningarnas egna nobelpristagare om man så vill.

Anton Rimstedt