Han ser möjligheterna i Boxholm

Av Sara Anderberg

BOXHOLM När Fredrik Noaksson kom till Boxholmshus för 17 år sedan var läget ganska ansträngt. Han blev ekonomichef för ett företag som hade bortåt 200 tomma lägenheter, varav flera var obeboeliga. ”Jag såg utmaningarna”, medger han. Idag ser han snarare möjligheterna.

– Det finns ett starkt närings- och föreningsliv, säger han, en familjär känsla i samhället, närhet till bad, natur och friluftsliv. Och dessutom är pendlingsmöjligheterna bra till andra orter.

Fredrik Noaksson har bara gott att säga om sitt Boxholm. Att han är nöjd med kommunen är glasklart. Och han har sagt det här förut. Det var så Boxholmshus styrelse jobbade för att få människor att söka sig till kommunen, för att lyckas hyra ut alla de där tomma lägenheterna krävdes en positiv inställning.
– Man hade satsat på att få unga människor att vända tillbaka till Boxholm när de bildade familj, berättar han. Nu ville vi få studenter att flytta hit. Det var ont om lägenheter i Linköping, här fanns det gott om billigt boende. Vi bjöd på gratis bredband, det var stort då. Pendlingsmöjligheterna var ett annat argument för att flytta hit. Och det flyttade faktiskt in en del.

2007, när Fredrik Noaksson började jobba på Boxholmshus, fanns det 5 242 invånare i kommunen. Nu är det runt 5 500.
– Procentuellt en bra ökning, konstaterar han.

I början av 2000-talet var strategin att få färre bostäder. Ett par hus på Dalgårdsgatan såldes till norrmän, ett antal huskroppar lades i malpåse, en fastighet på Bjursdalsvägen revs. Men sedan började utvecklingen vända, det var dags att ändra strategiplanen.
– Vi renoverade. Det fanns lägenheter som man inte kunde bo i, det fanns varken kök eller innerdörrar i dem, de var inte färdiga helt enkelt. Det var en lång och svår resa och många tuffa beslut att ta.

Tänkte du aldrig ge upp?
– Nej, det ville jag inte. Personalen var engagerad, styrelsen var aktiv och politikerna var tog bra beslut och var engagerade.
2010 började Boxholmshus bygga om en del fastigheter. Ett suterränghus blev en förskola, ett annat blev ettor och tvåor. Det så kallade Frostlinghuset mitt i centrum köptes in och byggdes om. Vid Nygatan byggdes nytt. Och under tiden tog kommunen fram nya tomter i Bjursholm. De sålde inte så bra, så Boxholmshus beslutade sig för att börja bygga på Gösvägen – och snart blev det fart på kommunens tomtförsäljning också.
– Utvecklingen hade vänt. Det berodde på en viss tillströmning av småföretag, och de goda pendlingsmöjligheterna. Vi får tillbaka hemvändare. Andra områden, som Blåvik, utvecklas också.

Brukssamhället finns inte kvar längre, konstaterar han.
– Boxholmshus fyller 75 år i år, och väldigt mycket har förändrats under den tiden. Det är viktigt att vara med i omställningen, och att lyssna på kommuninvånare och hyresgäster. Mellan 25 och 30 procent av invånarna i centralorten bor hos oss.

Inte bara det. Boxholmshus äger också sim- och sporthallen, skolbyggnaderna, förskolor och äldreboenden, Folkets hus, Räddningstjänstens lokaler i Boxholm och Malexander, och man förvaltar kommunens fastigheter: kommunhuset, bankhuset, demensboendet Svalan och seniorboendet på Bjursdalsvägen.
– Det har varit en jätteutveckling från katastrofläge till bra förutsättningar, säger Fredrik Noaksson. En rolig resa.

SUSANNE HASSELQVIST