Skolprojektet i Vadstena: ”Händer en gång vart femtionde år i den här omfattningen”

Av Anton Rimstedt

VADSTENA. Stora grejer är på gång i Vadstena. Historiskt stora, kanske i dubbel bemärkelse. ”Med råge den enskilt största investeringen i Vadstenas moderna historia”, säger Martin Berry, biträdande kommundirektör, om skolprojektet som ska klubbas igenom på kommunfullmäktige den 24 november.

I skolprojektet ingår renovering av Katarina-, Petrus Magni- och Sankt Perskolornas byggnader, renovering av förskolan Gullvivan, renovering av sporthallen vid Petrus Magni-skolan och ett helt nyproducerat kök och matsal till Petrus Magni- och Katarinaskolan.

En stor och dyr investering för en liten kommun som Vadstena.
– Det är en historiskt stor satsning som förestår. 278 miljoner kronor, inkluderat fritidsprojektet med sporthall och ishall, säger Martin Berry, biträdande kommundirektör, som också sitter med i själva projektgruppen.

Ja, för förutom det som nämns ovan vad gäller skolrenoveringar så räknas också det som går under benämningen fritidsprojektet in i den 278 miljoner stora satsningen. Då ska sporthallen vid Petrus Magni-skolan och ishallen på Kungsvalla renoveras och en ny sporthall på Kungsvalla ska byggas. 278 miljoner är den totala summan, 236,5 miljoner av det ska gå till själva skolprojektet.
– Vi har ju de näst bästa skolorna i hela landet i Vadstena kommun, så vi bygger för framtiden för att vi fortsatt ska hålla en hög kvalitet på alla sätt. Det vi vill göra nu är att skapa ännu bättre lokalmässiga förutsättningar för att klara den pedagogiska kvalitet som vi redan idag har, säger Martin Berry.

– Det här är ett projekt som händer kanske en gång vart femtionde år eller något sånt. I den här storleken och omfattningen. Så det är häftigt att få vara med om det, fortsätter den biträdande kommundirektören.

Finns det några farhågor med ett så här stort och dyrt projekt? Klarar kommunens ekonomi det här?

– Det blir en ny situation för Vadstena kommun, för vi har egentligen aldrig haft några lån eller någon ränteexponering eller något sånt. Vi har kunnat finansiera det vi har gjort hittills med egna pengar, men nu behöver vi låna. Vår ekonomi ser väldigt bra ut, så det är ingenting som vi inte klarar av.
– Man ska nog också se investeringsbehovet som ett resultat av att man inte har investerat tillräckligt tidigare.

Så renoveringssatsningen är lite av en kompensation för uteblivna satsningar tidigare?

– Ja, men lite så.

Och ni är på trygg mark med att ta lån på det här sättet?

– Ja, absolut. Vi lånar av vår ”egen” bank, Kommuninvest, så vi lånar inte från kommersiella banker. Där har vi förmånliga räntevillkor och så vidare. Det är en låg riskexponering som vi tar, säger Martin Berry.

Renoveringstiden är beräknad till totalt 34 månader, med start antingen i december eller januari. Under perioder kommer elever och personal behöva flytta tillfälligt.
– Det kommer hela tiden vara en skola där arbete pågår och där elever och personal behöver finnas någon annanstans. I vilken ordning och på vilket sätt det exakt kommer ske, där är vi inte än. Det kommer vi börja med nu direkt.

Blir det någon form av baracklösning eller kommer man få trängas flera elever på en skola?

– Ingen kommer behöva trängas. Vi har befintliga tomma lokaler i kommunen idag som vi kommer att utnyttja. Men om vi ser att vi behöver baracklösningar till exempelvis specialsalar för kemi eller hemkunskap så ser vi till att skaffa just de modulerna, säger Martin Berry.

De två gamla gymnasieskolorna på Birgittaområdet är de tomma lokaler som tillfälligt kommer tas i bruk.





Anton Rimstedt