Här finns delarna i kedjan som gör Vadstena till Sverigetvåa

Av Anton Rimstedt

VADSTENA. På Sankt Persskolan i Vadstena jobbar man enligt en tydlig röd tråd och med en tät kontakt med andra skolor och förskolor i kommunen. Ett framgångsrecept som belönade sig när Lärarförbundet häromveckan utsåg Vadstena till landets näst bästa skolkommun.

– Vi har en röd tråd genom hela vår verksamhet och den involverar hela vår personal, från mig som rektor till lärare, fritidspedagoger, mat- och städpersonal, säger Johan Parmbäck, rektor på Sankt Persskolan.

Vi träffas under vindskyddet på skolgården tillsammans med förskolläraren Annika Gäfvert, fritidspedagogen Per Wahlborg och Ulrika Jivegård, lärare i årskurs tre. De är alla mycket glada och stolta över den andraplats som Vadstena kommun knep i lärarförbundets rankning.

I förra veckan pratade tidningen med kommunens utbildningschef Johan Wernström. Han pratade då om en tydlig styrkedja i Vadstena kommun när det kommer till utbildning, en röd tråd genom hela skolsystemet. För att få grepp om den här kedjan som ligger till grund för framgången begav sig Östgötatidningen till Sankt Persskolan, lågstadieskolan i Vadstena som tar emot barnen från förskolan och som sedan skjutsar vidare elever till mellanstadiet på Katarinaskolan.

– Jag tror att vi har en fördel av att vara en mindre kommun när det kommer till den kedjan. Det är fler olika beslutsvägar i en större kommun. Här kan vi ha ständig kontakt med varandra och dialogen med politikerna blir också mer direkt och frekvent, säger Johan Parmbäck, som också berättar att han har i princip daglig kontakt med rektorerna på kommunens andra skolor.

Lärarförbundets rankning baserades på tio kriterier, där Vadstena hade höga placeringar på resurser till undervisningen (4), utbildade lärare (11) och andel barn i förskola (3).

– Vi har en bra övergång med förskolan här där de är med och gör grupper till oss, så inte barnen bara blir slumpvis indelade när de kommer till förskoleklass, utan att grupperna är anpassade till de olika individerna, säger förskolläraren Annika Gäfvert, som undervisar i förskoleklass på Sankt Persskolan.

– Förskolan generellt har ju höjt sig ordentligt i och med senaste läroplanen och barnen får lära sig mycket mer nu, fortsätter Annika Gäfvert.

Processen att lämna över barnen från förskolan till förskoleklass börjar redan i januari-februari. På samma sätt fungerar det när Ulrika Jivegård ska lämna över sina treor till Katarinaskolan och årskurs fyra.
– Men det största steget är nog det när barnen ska ta klivet upp till förskoleklass, säger Ulrika Jivegård och får medhåll av de andra under vindskyddet på en regnig skolgård.

Det som sticker ut med arbetet på Sankt Persskolan, jämfört med många andra lågstadieskolor, är att man jobbar i årskursbundna arbetslag kring eleverna. Eleverna i varje årskurs tillhör en egen basgrupp men arbetar även i andra grupperingar. Lärarna i arbetslaget tar ett gemensamt ansvar för elevernas kunskapsutveckling.

– Eleverna går i en grupp istället för klass och vi jobbar i lag med ämneslärare, istället för att ha en lärare som undervisar en klass i alla ämnen, berättar Ulrika Jivegård, som i sitt ”lag” är den som undervisar i svenska och musik.

- Då har man alltid någon att vända sig till i personalen och det behöver inte alltid vara samma person, och man kan välja den lärare man känner sig tryggast med om det är något man vill ta upp, säger Ulrika Jivegård.

Rektor Johan Parmbäck fyller i:
– Man har ju inte samma personkemi med alla och då är det bra att man som elev inte är ”bunden” till en lärare.

Som fritidspedagog är också Per Wahlborg en viktig del i det här sammanlänkade arbetet.
– Man får en annan relation till barnen och en helhet eftersom man är med dem hela dagen, säger Per Wahlborg.

Anton Rimstedt