SlösO-Johan till Svenskt Näringsliv Östergötland

Av Lotta Hofström

ÖSTERGÖTLAND. I maj tillträdde Johan Gustafsson som ny regionchef för Svenskt Näringsliv i Östergötland. "Fri konkurrens och marknadsekonomi har jag alltid jobbat för – på olika sätt", säger han. "Nu ska det bli kul att vara företagarnas röst, att hjälpa dem att höras och synas mot kommunerna".

Johan Gustafsson är tillbaka i uppväxtstaden Linköping med tio års arbetslivserfarenhet i ryggsäcken.
– Jag har skojat om att det enda jobb som skulle kunna få mig att flytta tillbaka är det som regionchef på Svenskt Näringsliv, berättar han.

Med en examen från Linköpings universitet lämnade han för Stockholm och Bryssel där han arbetat som politisk rådgivare och närmast som Slöseriombudsman (SlösO) på Skattebetalarnas Förening. Som SlösO har han granskat och uppmärksammat hur politiker och makthavare använt skattepengar på oskäliga vis.

SOM REGIONCHEF för Svenskt Näringsliv är hans huvudsakliga uppgift att vara företagens röst och påverka lokala beslutsfattare mot att jobba för ett bättre företagsklimat. Det kan vara att förbättra företagares möjligheter till frågor och svar från kommunen, eller att kommunen snabbar på upphandlingstider.
– Om en kommun är bra för företagen gynnar det skattebetalarna och betyder förmodligen att kommunen har bra service mot medborgarna i stort. I länet skulle man kunna säga att västra Östergötland rent generellt har ett bättre företagsklimat och en kommun som Mjölby tillhör toppen, konstaterar han.

Två viktiga arbetslivserfarenheter som Johan Gustafsson tar med sig in i nya rollen är vikten av att lyssna till oliktänkande och att skilja på sak och person.
– I lobbyist-täta Bryssel lärde jag mig kanske mest av allt vikten av att träffa folk som tycker olika saker. Det är mer intressant och du lär dig mer av att prata med dem som du inte håller med, säger han.

Att höra olika röster är också hans bästa tips till beslutsfattare.
– Träffa alltid de som berörs av besluten ni fattar oavsett om det är privatpersoner, företag eller föreningar och organisationer.


JOHAN GUSTAFSSON tillträder nya tjänsten mitt i coronapandemin. För samhällsekonomin är coronakrisen, betonar han, unik i sitt slag då den inte handlar om en konkurrenskraftskris. Han berättar att sex av tio lokala företag har uppgett att de har en minskad omsättning sedan pandemins start, enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv. I den uppgav var fjärde företag att de kommer att söka kontantstöd av staten, vilket innebär att deras omsättning minskat med 30 procent eller mer.
– Mycket talar tyvärr för att företag som inte skulle ha gått i konkurs om det inte var för corona riskerar att göra det framöver. Därför är det rimligt att vidta åtgärder som gör att fler företag kan överleva och finnas kvar när krisen är över. Även åtgärder som kanske inte skulle vara rimliga att genomföra i andra kriser, säger han.


Ljuspunkter i coronakrisen, menar han, kan vara att såväl privatpersoner som makthavare får ökad förståelse för företagens grundläggande roll i samhällsekonomin samt att näringslivet förmodas rekordutvecklas vad gäller digitaliseringen.








Om Johan Gustafsson
Ålder: 36
Bor: Linköping
Familj: Sambo, en dotter
Dold talang: Spelar gitarr och piano
Jobbat med: Slöseriombudsman, politisk rådgivare i Europaparlamentet för Moderaterna
Utbildning: Pol.mag i statsvetenskap och ekonomi

Om Svenskt Näringsliv
Arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning kring skatter, arbetsrätt, utbildning och infrastruktur för att företag i Sverige ska få bästa möjliga förutsättningarna.

Visionen är "Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd" och det långsiktiga målet är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan.

Svenskt Näringsliv företräder 60 000 små, medelstora och stora företag som är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund.
Medlemsföretag kan få ersättning för direkta skador som de lidit i samband med arbetsmarknadskonflikter.

Den som är nyfiken på det senaste vad gäller lokala effekter av coronapandemin i form av till exempel antal varsel eller korttidspermitteringar kan följa utvecklingen i realtid på coronakrisen.svensktnaringsliv.net.