Klik venligst
EXTRAMATERIAL 2021-11-26 KL. 10:30

Där det finns relationer, där finns det våld

Av Thomas Edgren

I de fina salongerna, i den vanliga villan och i den trånga lägenheten... Förekomsten av brott i nära relationer är jämnt fördelad över samhället.

Där det finns relationer, där finns det våld

Utredningarna är ofta komplexa eftersom våldsbrotten ofta saknar vittnen, ord står mot ord eller brottsoffret inte vill delta i utredningen. Det innebär att förundersökningsledaren måste tänka brett och vända på varje sten i jakten på stödbevisning.

Brott i parrelation vanligt ärende
- Där det finns relationer, där finns det våld. Det är ett krasst konstaterande från Karolin Hellsberg, som arbetar som kammaråklagare på Åklagarkammaren i Västerås. Hon är dessutom Åklagarmyndighetens ämnesspecialist för just brott i parrelation, vilket innebär att åklagare från hela landet kan använda henne som bollplank vid svåra avvägningar.

Brott i parrelation är ett vanligt ärende i landets domstolar och Karolin Hellsberg berättar att våldet är jämnt fördelat över alla samhällsklasser. I den stora majoriteten av fallen är det män som utsätter kvinnor för brott.

Möter hela skaran
Karolin Hellsberg möter hela skalan – från enstaka våldshändelser som snabbt lett in i en våldsspiral till situationer där våld och hot pågått så länge att det blivit en del av i vardagen.
– Den som levt med våld länge upplever inte en knuff eller örfil som misshandel, eftersom det händer så ofta och det förekommer betydligt värre saker.

Grannen ringer för att det är bråk
En vanlig startpunkt för en utredning är en granne som ringer polisen för att det är bråk i lägenheten intill. Polisen kommer till platsen och tar upp en anmälan. Man håller ett första förhör med kvinnan och fotograferar eventuella skador och brottsplatsen.
Nästa steg är att de inblandade undersöks av rättsläkare. För när vittnena är få och ord står mot ord, blir stödbevisningen avgörande – som just att dokumentera skador hos kvinnan, eller avsaknad av skador hos den misstänkta mannen.

Riskerar tappa stödbevisning
När Karolin Hellsberg började arbeta med relationsvåld brukade rättsläkare komma ut till brottsplatsen. Så är det inte längre.
– I mina utredningar i Västmanland är huvudregeln att polisen måste skjutsa de inblandade till en rättsläkarstation i Stockholm eller Uppsala. Tillgången på rättsläkare ser nog olika ut i landet, men det är ett jättestort problem att man riskerar att tappa viktig stödbevisning i de städer där det inte finns en rättsläkarstation. Dessutom kräver skjutsandet polisresurser.

Kvinnan mottaglig för makt och påtryckningar
Om de poliser som kommer till brottsplatsen möter ett riktigt allvarligt fall, så grips den misstänkta mannen direkt och poliserna ringer en jouråklagare som hanterar brådskande ärenden. Utredningen hamnar på åklagarens bord. Med åklagaren som förundersökningsledare hålls fler förhör och stödbevisning ska säkras.

Vissa kvinnor vill berätta. Men Karolin Hellsberg berättar att det är vanligt att kvinnorna inte vill medverka alls i utredningen. Vid nästa förhör kan hon göra en helomvändning och säga att det hela varit ett missförstånd.
– Man ska ha respekt för att det finns lojaliteter och känslomässiga bindningar och att hon är mottaglig för makt och påtryckningar. Hon kan ha en fortsatt relation till mannen och han kan vara pappan till hennes barn. Det finns ofta mycket historik mellan parterna och allt har inte varit dåligt, utan det finns fina stunder också.

Absolut åtalsplikt
Som åklagare driver Karolin Hellsberg ärendet vidare även utan kvinnans medverkan, eftersom brottet faller under det som kallas absolut åtalsplikt. Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och det går att bevisa vem som har begått det.
– Den absoluta åtalsplikten innebär att man skapat ett skydd genom att ta bort ansvaret helt från den utsatta kvinnan. Ibland driver jag som åklagare ärendet i rättssalen mot både kvinnans och mannens vilja.

Snabbare utredningar – innan kvinnan hoppar av
Om kvinnan inte vill medverka i utredningen försvåras bevisläget. Risken att kvinnan hoppar av ökar om utredningen drar ut på tiden. Det finns en uttalad målsättning att utredningen maximalt ska ta 180 dagar.
Men kortare utredningstider är en av de punkter som finns med i metodstödet ”Ett utvecklat bästa arbetssätt”, som Åklagarmyndigheten tagit fram tillsammans med Polisen. Här finns även checklistor, rutiner och gemensamma arbetsmetoder som tillsammans höjer kvaliteten på utredningarna från start – och därmed ökar chanserna att hitta den stödbevisning som finns.

– 180 dagar är ju fortfarande en lång tid för den som utsatts och som kanske lever kvar i relationen. Vi vill göra allt vi kan för att korta utredningstiderna och satsar sedan en tid tillbaka på att arbeta helt utifrån ”Ett utvecklat bästa arbetssätt”.

Källa: Åklagarmyndigheten



”Man ska ha respekt för att det finns lojaliteter och känslomässiga bindningar och att den drabbade kvinnan är mottaglig för makt och påtryckningar”, menar kammaråklagare Karolin Hellsberg. Foto: Åklagarmyndigheten


PÅ STARTSIDAN JUST NU