Familjens "redighetsminister" blev kommunalråd

Av Lotta Hofström

BOXHOLM. I sommar går kommunstyrelsens ordförande Britt-Marie "Brittis" Johansson (S) i pension.

Vi slår oss ned på altanen som slingrar runt huset som Brittis bott i sedan 1974. Här finns imponerande 20 sittplatser och hon tar fram kaffe och hembakad drömtårta.
– Jag älskar att baka! Chrille (maken) säger att jag kan öppna Brittis café... men alla stolarna har jag för att kunna följa solen, säger hon och skrattar.
Vi placerar oss på bästa solplatsen och självkörande gräsklipparen Greta åker omkring på tomten, medan vi pratar om det som varit och det som komma skall.

BRITTIS är född 1955 och äldst av sex syskon. Pappan var auktoritär och jobbade på bruket, mamman var hemma och snäll. Det var inte gott om pengar och Brittis lärde sig tidigt att laga mat, baka, safta och sylta (än i dag känner hon sig som rikast när frysen är full av äppelmos och kanelbullar!).
Att gå i skolan var roligt. Om sommarloven jobbade hon.
– Mina systrar kallade mig redighetsminister, berättar hon.
När hon var femton flyttade familjen, men Brittis stannade i Boxholm med sin farmor och bror.

EFTER TVÅ ÅR på sociala linjen fick hon som 18-åring jobb i äldrevården, där hon tilldelades rollen som fackligt skyddsombud. Brittis pluggade till vårdbiträde, sedan undersköterska. Genom sitt engagemang i fackförbundet Kommunal blev hon en del av ett projekt om deltidsarbetslöshet som ledde fram till att hon år 1999 lämnade vården för att bli a-kassa-handläggare och sekreterare på Kommunal. 2002 började hon att arbeta på Socialnämnden där hon två år senare blev ordförande.

Ledorden i hennes politiska engagemang har alltid varit medkänsla och ödmjukhet.
– Jag är socialdemokrat i själ och hjärta. Jag vill se om att alla har det bra. Ingen ska halka efter, säger hon.
Men, betonar hon, individen har också ett eget ansvar att dra sitt strå till stacken.
– Hur jag handlar får en konsekvens, säger hon.

2014 blev hon vald till kommunstyrelsens ordförande och i den rollen har hon fått fördjupad kunskap och intresse om samhällets alla områden, även om hjärtefrågorna varit äldre- och barnomsorgen.
En fördel med en liten ort, menar hon, är att experterna är nära till hands.
– Jag har kunnat gå in till Bygg-Håkan och fråga. Jag tycker också om att besöka olika arbetsplatser. Jag har till och med åkt med i sopbilen, säger hon.
Den största utmaningen att hantera som politiker har varit nedläggningarna av fabriker och varsel.
– Det har varit jättejobbigt. Alla känner någon som förlorat jobbet. Steeltec, mejeriet, sågen. Som politiker kan vi inte göra mycket men vi har haft en bra dialog med företagen, säger hon.

JOBBET har emellanåt varit tufft, men Brittis menar att hon är "bra på att stänga" av när hon kommer hem. Däremot har det politiska uppdraget krävt många sena kvällar och helger. Att få mer tid för barnbarnen, husvagnen och att baka och pyssla ska bli skönt, menar hon.
– Och nu har jag äntligen tid för Melodikrysset, som en typisk pensionär!

Efter sin pensionsavgång den första juli kommer Brittis att fortsätta sitt politiska engagemang men i ett lägre tempo och bakom kulisserna, som ersättare i distriktets partistyrelse.
– Nu blir det inga fler uppdrag där jag är med och tar beslut. Det blir mer att träffas och diskutera. Jag vill inte bli en sådan som säger "så gjorde vi på min tid", säger hon.
Det blir doldisen Claes Sjökvist som efterträder som kommunstyrelsens ordförande. Han fick flest röster när Socialdemokraternas lokalförening Boxholms arbetarekommun valde mellan honom och Johan Birath, Helena Stålhandske och Annsofi Ramevik.
– Fyra kandidater som alla var kompetenta för rollen. Demokratin har fått avgöra, säger Brittis.

Uppdatering: Britt-Marie Johansson (S) har nu dragit tillbaka sin ansökan om att avgå som kommunstyrelsens ordförande och stannar tillsvidare.