Klik venligst
ÖSTERGÖTLAND 2020-9-23 KL. 11:03

Byrån mot diskriminering: Många HBTQ-personer diskrimineras

Av Carolina Fransson

MJÖLBY. På måndag inleds Regnbågsveckan i Mjölby. Mjölby kommun och ABF kommer då att arrangera föreläsningar, sagostunder och musik runtom i kommunen under en vecka. En av punkterna på programmet är en digital föreläsning om HBTQ och diskriminering.

Byrån mot diskriminering: Många HBTQ-personer diskrimineras
Under Regnbågsveckan i Mjölby uppmärksammas att alla människor har lika rättigheter och ska ha samma möjligheter oavsett sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Foto: Pixabay

Emma Nilsson, utbildare, och Ghyslaine Nindorera, kommunikatör, på Byrån mot diskriminering i Östergötland kommer under föreläsningen att prata om hur diskrimineringen av HBTQ-personer ser ut i dag, vilka normer som leder till diskriminering och vad man kan göra för att skapa ett öppet och inkluderande klimat.
– Det finns studier och rapporter som visar att vissa grupper är särskilt utsatta inom olika områden. I en studie står det att unga HBTQ-personer avstått i från att besöka olika fritidsaktiviteter av rädsla för dåligt bemötande eller diskriminering. Det finns också studier kopplade till arbetslivet där man upplever sig diskriminerad, säger hon.

DET ÄR FRAMFÖRALLT de normer vi har kring sexualitet och kön som leder till diskriminering av HBTQ-personer, säger hon.
– Det finns en heteronorm och en cisnorm. Heteronormen utgår i från att det finns en förväntan och föreställning om att varje kvinna och man är heterosexuella, att de ska vara kvinna och man på ”rätt” sätt och attraheras av varandras motpoler. Heteronormen säger också att det bara finns två kön. Cisnormen utgår ifrån en föreställning/förväntan att alla är cispersoner det vill säga att man identifierar sig med det kön man blivit tilldelad vid födseln. Vi har en stark tvåkönsnorm och vårt samhälle är mycket uppdelat utifrån två kön. Det finns också andra normer kring till exempel funktion eller etnictet där HBTQ-personer finns representerade och kan diskrimeras, säger hon.

Hur ska vi göra för att vi ska få ett mer öppet och inkluderande klimat?
–Först och främst handlar det om att reflektera över sig själv och det man ser som sanningar. Normer leder till fördomar, och om man sen agerar på fördomarna blir det diskriminering. Man kan fråga sig själv; Hur tänker jag om andra? Hur ställer jag frågor? Ofta handlar det om att man omedvetet handlar på ett sätt. I samhället kan det handla om vilka filmer vi visar och vilka tidningar vi har framme. Det är också viktigt att ha ett normkritiskt bemötande - att inte tro att man vet saker om varandra, att tänka på språket och vilka begrepp man använder, säger hon.

REGNBÅGSVECKAN I MJÖLBY, Stockholm Pride och andra regnbågsveckor på andra orter är viktiga, men det är också viktigt att jobba med frågorna året om, menar hon.
–De här veckorna jätteviktiga, för historiskt sett har auktioner under dem lett till juridiska förändringar och att man synliggör normer och vilka problem vi har. Men man kan inte bara lyfta det här under en vecka, utan man måste långsiktigt jobba med de här frågorna - hur ser det ut nu och vad behöver vi jobba mer med? säger hon.
Emma föreläste på Linköpings regnbågsvecka tidigare i somras och även på regnbågsveckan i Mjölby förra året.
–Under föreläsningarna brukar vi få frågor om vad diskrimineringslagen innebär och vilka rättigheter man har. I Linköping hade vi en bra diskussion om vad vi kan göra rent praktiskt, lite konkreta tips. Det kan till exempel vara att inte ha könsuppdelade toaletter- då handlar det bara om att ta ner skylten, säger hon.

PÅ STARTSIDAN JUST NU