Ny stadieindelning och nya lokaler när skolan i Ödeshög görs om

Av Anton Rimstedt

ÖDESHÖG. Lågstadium på Fridtjuv Bergskolan och mellan- och högstadium på Lysingskolan. Ombyggnationer och en möjlighet att riva Fridtjuv Bergskolan och bygga nya skollokaler. Det har barn- och utbildningsnämnden i Ödeshög landat i.

Moderaten Teodor Johansson, ledamot i barn- och utbildningsnämnden, är en av dem som ligger bakom det förslag som nämnden har enats om.
– Från Moderaternas håll är vi väldigt nöjda med att de andra partierna som deltog vid förhandlingarna anslöt sig till vår linje. En god arbetsmiljö ger lärarna förutsättningen att göra det fantastiska jobb vi vet att de kan göra. Politiker ska inte sätta stopp för lärares möjlighet att vara just lärare, säger Teodor Johansson (M).

Det fanns tre olika alternativ i den förstudie som togs fram av förvaltningen:
Behålla det som idag, fast med årskurs 6 i Fridtjuv Bergskolan.
Det alternativ som nämnden enades om.
Att samla alla stadier på Lysingskolan.

I förstudien går man igenom skolornas status, också då kommunens tredje skola, landsortsskolan i Rök.
Det konstateras att Fridtjuv Bergskolan har stora brister i den fysiska miljön. Skolan är gammal, sliten och opraktisk. En dålig miljö för både elever och personal. Möjligheten att riva skolan tas upp i utredningen. Kommunalrådet Annicki Oscarsson (KD) har tidigare beskrivit Ödeshögs demografiska situation i positiva ordalag. Men med inflyttningar kommer också ytterligare utmaningar för en liten kommun, nya invånare ska få plats på alla sätt inom den offentliga servicen.
– När fler barnfamiljer flyttar hit så ställer det också höga krav på att vi har platser i förskola och skola. Vi har startat upp arbetet för att inom kommande år se till att vi får bättre skollokaler, vilket är stora investeringar för kommunen, sa Annicki Oscarsson (KD) i vår stora intervju med henne innan jul.

Förslaget som barn- och utbildningsnämnden har enats om handlar alltså om att Fridtjuv Bergskolan blir en F–3-skola och att mellanstadiet flyttar. Nämnden vill att mellan- och högstadiet får separata enheter på Lysingskolan men med vissa gemensamma ytor.
– Det är viktigt att ändå ha en viss uppdelning mellan stadierna, mellan små och stora barn. De små barnen ska kunna leka och göra sånt på rasterna som man kanske inte gör när man går i nian, utan att känna någon ”press” från de äldre att vara vuxna, till exempel. Det är också en del i varför vi inte vill ha alla stadier samlade på Lysingskolan, säger Teodor Johansson (M), ledamot i barn- och utbildningsnämnden.

Nu är det upp till kommunstyrelsen att fatta beslutet. Därefter kommer förvaltningen att ta fram ett program för genomförandet, som beräknas ta fyra år.

Till skillnad från grannkommunen Vadstena, som också har ett stort skolprojekt, liknande det i Ödeshög, på gång, så har det varit lite si och så med omdömena av skolverksamheten i Ödeshögs kommun. Innan jul skrev vi om kommunens låga rankning och betyg i Lärarförbundets skolkommunrankning.

– Just den rankningen är enligt mig ganska politisk, där Lärarförbundet väljer hur man tiltar betydelsen av de olika faktorerna som mäts. Men vi ser värdet i de här nya stadieindelningarna och ombyggnationerna också utifrån ett lärandeperspektiv. Vi vill ge lärarna och eleverna så goda förutsättningar som möjligt att bedriva undervisning, säger Teodor Johansson (M).

– En synpunkt vi i Moderaterna dock ständigt har lyft är det bristande ekonomiska underlaget. Vissa beslut måste fattas snabbt, men de måste även vara ekonomiskt försvarbara. Den styrande koalitionen har andra projekt i till exempel Sväm. Vi har varit tydliga med att vi anser att projektet i Sväm ska pausas för att se till att vi kan få ny- och ombyggnationer på skolorna, avslutar Teodor Johansson.

Enligt det preliminära schemat som går att ta del av i utredningen är det två år till byggstart och fyra år till färdiga skolor.



Anton Rimstedt