”Det är last och lust att vara människa”

Av Mia Karlsvärd

ÖDESHÖG Konstnären Gebbe Björkman var med om att starta konstrundan ”Konst kring Omberg”. I år är han med för 22:a året.

Han kommer haltandes med kryckor när han möter upp i dörren till sin ateljé i centrala Ödeshög. Gebbe Björkman har en nyopererad fot och kommer därmed att få ta emot sina gäster i samband med konstrundan, ”Konst kring Omberg”, sittandes säger han.

– Vi är fem konstnärer som varit med på konstrundan sedan första gången. Vi börjar bli gamla vi som varit med sedan starten. Som mest har vi varit 24 konstnärer. Vi har olika genrer och försöker hålla det brett. Konst kring Omberg har ett gott renommé, säger han.

Varför konstrunda?
– Tanken redan när vi träffades första gången för 22 år sedan var att vi ville starta och göra något återkommande tillsammans.

Med blicken i backspegeln kan Gebbe och hans konstnärskollegor konstatera att de med konstrundan årligen lockar ett stort antal besökare till kommunen.
– Ja, vi har väldigt många besökare. Det brukar handla om 10 000-12 000 gäster och det bidrar ju till besökande till kommunen.

Konstintresserade som ska äta, fika och kanske sova över på närliggande hotell. Gebbe Björkman menar på att konstrundan kring Omberg verkligen är värt ett besök.
– Det är en runda med hög kvalité, och det är spännande att få se hur vi konstnärer har det i våra ateljéer.

Gebbe Björkman jobbar både med olja och akvarell.
– Framför allt är det i dag min bildkonst som är viktig för mig. Varenda grej ska vara unik, det finns bara de här, det är så jag jobbar nu.

Pension?
– Ja, på pappret är jag redan där. Men jag känner mig inte som pensionär. Jag jobbar så mycket jag kan.
Han säger att det många gånger som konstnär handlar om hur det funkar, både praktiskt och ekonomiskt. När det börjar gå back får man kanske tänka om.
– Det där med att vara gammal, det inser man inte förrän man är där. Det kommer ifatt en rätt som det är. Jag är fortfarande nyfiken och känner att jag fortfarande utvecklas, säger Gebbe Björkman.

Han fortsätter:
– De flesta konstnärer arbetar tills de stupar. De krav jag ställer på mig själv ökar hela tiden. Jag måste känna att det hänt något varje år. Att jag själv och publiken också upplever det. Därför målar jag både i last och lust.

MIA KARLSVÄRD