Rysslandsexperten på plats i Motala: "Putin är vår tids Hitler"

Av Anton Rimstedt

MOTALA. Fullsatt och frågvist. När Motala bibliotek gästades av historikerna Peter Johnsson och Kristian Gerner samlades många vetgiriga Motalabor för att fördjupa kunskapen om Ukraina och Ryssland.

Ni som läste Östgötatidningen förra veckan har redan bekantat er med Peter Johnsson. Journalist och historiker som har arbetat som korrespondent i Central- och Östeuropa i närmare fyrtio år. Han har gett ut flera böcker utifrån sina kunskaper om länderna han bevakat. I förra veckans intervju berättade Peter Johnsson för Östgötatidningen om sina erfarenheter, med avstamp i sin bok ”Ukraina i historien”.

Strax efter att Östgötatidningens reportage hade publicerats tar Ukrainakännaren plats på Motala bibliotek, nu i sällskap med Kristian Gerner, professor emeritus i östeuropeisk historia och kultur vid Uppsala universitet.

De två äldre herrarna har lockat till fullsatt salong i hörnet av Motala bibliotek och föreläsningen är uppdelad i två delar. Först går Peter Johnsson igenom det ukrainska historiska perspektivet och sedan tar Kristian Gerner vid.

– Jag har fått den något otacksamma uppgiften att belysa det som händer utifrån det ryska perspektivet. För att förstå hur Putin agerar så måste man gå tillbaka och göra olika nedslag i historien, säger Kristian Gerner när han kliver upp framför de cirka 80 åhörarna.

Rysslandsexperten är inte nådig i sin kritik mot hur Ryssland, både nu och då, har behandlat det ukrainska folket. Under föreläsningen kommer jämförelsen med Hitler och Nazityskland upp flera gånger.

– Jämförelsen mellan Hitler och Putin är något vi hör lite här och var nuförtiden, men för såna som oss, som har ägnat våra långa liv åt att studera och fördjupa oss i både Nazityskland och i Rysslands historia, så går det inte att undvika jämförelsen. Hitler var väldigt ideologisk, liksom Putin, och det Hitler aldrig övergav var sin antisemitism. Det Putin aldrig överger är sitt hat mot den ukrainska nationen, sin antiukrainism. Putin är vår tids Hitler, förkunnar Kristian Gerner.

Den tidigare professorn pratar mycket om Ryssland/Sovjets relation med Ukraina under 1900-talet, och slår fast att Mellankrigstiden, som ofta beskrivs som en fredlig tid mellan två världskrig, knappast upplevdes som fredlig av ukrainarna.

– Stalin och Sovjetledningen hade ihjäl otroligt många ukrainare under Mellankrigstiden. Förtrycket mot det ukrainska folket har pågått under lång tid. Putins idéer är inte nya. Han lever kvar i 1800-talet i sin idévärld, säger Kristian Gerner.

Efter att de båda herrarna hade avslutat sina föredrag var frågorna många från den intresserade, och på sina håll initierade, publiken i Motala. Intressanta frågeställningar kring att Kina, Indien, Brasilien och delar av Afrika inte tar avstånd från Rysslands invasion, och hur det skulle kunna vara konturer av en mer auktoritär anti-väst-allians, diskuterades. Likaså hur relationen mellan Ukraina och Polen har förändrats från fiendeskap till i stort sett brödraskap.

Det undertecknad har funderat mycket på, och fick chansen att fråga Peter Johnsson efteråt, är det här med rapporteringen kring hur enat det ukrainska folket är mot den ryska fienden. Vi pratar om ett utpräglat tvåspråkigt land där politiska konflikter mellan östra och västra Ukraina under 2000-talet har handlat om huruvida man politiskt ska röra sig mot väst, EU och Nato eller mot Ryssland och öst.

Hur ställer sig "östukrainarna" i exempelvis Donbass till kriget? Är de tidigare proryska, ofta rysktalande, invånarna i östra Ukraina för invasionen och stödjer de Putin?
Allt man hör i rapporteringen är hur enat Ukraina nu är och hur hela landet står bakom president Zelenskyj.

– Det finns ingen sån motsättning mellan öst och väst vad gäller ukrainare. Det är en del av det här med Putins alla lögner, inom Ukraina, jag har ändå rest omkring där under många år, finns inget hat eller våldsamma motsättningar, säger Peter Johnsson.

Är det verkligen så svartvitt eller finns det ukrainska medborgare på Rysslands sida?

– Det var ju större stöd i östra Ukraina 2004 för vad man kan sammanfatta som proryska politiker inom Ukraina, men det betyder inte att man stödde att man skulle tillhöra Ryssland, eller att Ryssland skulle ockupera. Det handlade mer om inriktningen på politiken inom Ukraina. I öst finns det ett större stöd för en mer prorysk inrikes- och utrikespolitik.

Peter Johnsson fortsätter:

– Ända sedan 1991 när Ukraina blev självständigt från Sovjet så har landet "ukrainiserats" mer och mer. Man har växt samman som ett land mer. Det som är viktigt att förstå är att det aldrig har funnits någon motsättning mellan dem som är etniska ryssar och etniska ukrainare.

Kristian Gerner flikar in:

– Jag vill understryka att de som kallas proryska, gäller även dem i Estland och Lettland, inte har en önskan om att tillhöra Ryssland. Absolut inte. De kan ha släktingar där och vilja ha ekonomiskt samarbete, men de vill inte vara ryska medborgare.

Anton Rimstedt