Deras vardag är i väntläge

Av Mia Karlsvärd

MOTALA Vid fyratiden på tidiga torsdagsmorgonen den 24 februari 2022 kom rapporter om kraftiga explosioner på flera platser i Ukraina. I mars kom Maria, Juliana och Irina med sina barn till Sverige och Motala. Rysslands invasion pågår fortfarande ett drygt halvår senare och familjerna vill nu finna en vardag i Motala.

Deras första möte med Sverige och Motala var i vinterskrud. Det gick sedan över till vår och nu är det höst för familjen från Ukraina.
Juliana Klimuk och hennes tvååriga dotter Etuna Klimuk flydde tillsammans med storasyster Irina Semenyk, hennes dotter Viktoria Semenyk 13 år och sonen Muhailo Semenyk elva år. Maria Korol som är kusin till systrarna flydde kriget tillsamman med systrarna.

Östgötatidningen träffade dem när Louise Franzéns familj på Valstad gård utanför Borensberg öppnat sitt hem för dem och ordnat boende för i gårdens personalbostäder i slutet av mars. Drygt ett halvår senare har de flyttat in i en lägenhet i Motala.
De bor nu högst upp i en lägenhet i gamla stan i Motala. I ett av rummen bor Juliana, dottern Etuna och Maria. Syskonen Viktoria och Muhailo delar på ett rum medan mamma Irina har sin säng i lägenhetens vardagsrum.
–Vi har kontinuerligt haft kontakt med Migrationsverket. Av dem fick vi veta att för att tjejerna skulle kunna få en bostad var de tvungna att följa Migrationsverkets regelsystem.
Innan de fick flytta in i lägenheten i Motala tvingades de bo på en flyktingförläggning i Malmö. Trots att Louise Franzén bad Migrationsverket att familjen skulle få bo kvar hos dem i väntan på en lösning.
Väl i Malmö fick de veta att det inte alls var säkert att de skulle kunna få bo tillsammans, eller ens i samma stad.
–I Malmö var det stressigt, stort och där kände jag mig otrygg, säger Juliana Klimuk.
–En bit av mitt hjärta brast och allt bara snurrade när vi tvingades att flytta från Valstad till Malmö, säger Maria Korol.

De hörde av sig flera gånger till Migrationsverket men det var inte lätt att få några besked. Oron att inte få flytta tillbaka till Motala var stor. Särskilt eftersom de större barnen sedan våren går på Norra skolan i Motala.
–Etuna, Julias dotter, skulle precis börja förskolan i Klockrike. I och med att de flyttade får de vänta upp till fyra månader på ny förskoleplats i Motala, berättar Louise Franzén.

Efter drygt tre veckors oro fick de veta att familjen kunde flytta tillbaka till Motala och denna gång till en lägenhet mitt i centrum.

Kriget i Ukraina och den ryska invasionen har pågått i över 200 dagar. De förstår att det kan dröja innan de kan återvända, om någonsin. Nu längtar de efter att finna en vardag i Motala.

I Ukraina jobbade Irina Semenyk med att klä husfasader. Hon visar hisnande bilder där hon jobbar på en byggställning högt upp i luften.
–Jag känner mig rastlös och vill börja jobba, säger hon.
–Först språket, sedan jobb, säger Louise Franzen till henne.

Trots allt kan de lite svenska tack vare de språkcaféer som de gått till varje vecka på Motala bibliotek innan sommaruppehållet.

De ukrainska flyktingarna som får tillfälligt uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv anses inte vara bosatta i Sverige, vilket bland annat innebär att de inte har rätt till svenskundervisning för invandrare, sfi.

I stället studerar de svenska på ett studieförbund i Motala.

Irinas barn Viktoria och Muhailo har börjat skolan i Motala igen efter sommarlovet.

Alla tre har nu svenska arbetstillstånd. Men för att kunna få en anställning kräver banken att de kan legitimerar sig med traditionella pass.
–Vi har bara elektroniska legitimationer, säger Irina och visar upp sin id-handling i mobilen.

Alla de byråkratiska hinder som gör att det tar tid för dem att finna en plats i svenska samhället irriterar dem.

–Jag vill börja jobba så fort som möjligt, säger Maria som var halvvägs på sin utbildning till kock och konditorutbildning i Ukraina. Samma utbildning som Juliana via webben hann att slutföra från Sverige i våras.
–Jag hoppas att Etuna snart får en plats på förskola så att jag kan börjar läsa svenska, söka jobb, och finna en vardag här, säger Juliana Klimuk.

MIA KARLSVÄRD