Stora miljövinster byta ut julpotatisen till eko

Av Thomas Edgren

På julbordet är potatis till sillen och i Janssons frestelse ett måste. Men det gör stor skillnad för miljön att byta till eko-potatis. Om en av tio byter ut potatisen på julafton så skulle användningen av kemiska bekämpningsmedel minska med drygt 12 000 liter.

Det gör stor skillnad för miljön att byta till ekologiskt odlad potatis. I en uträkning som Naturskyddsföreningen gjort ser man hur stor skillnaden kan bli om man byter ut konventionellt odlad potatis till eko-potatis vid måltiden under en enda dag. Drygt 12 000 liter lösning kemiska bekämpningsmedel behöver då inte användas.

Potatis är en av de grödor som besprutas mest. En konventionell potatisodling sprutas med 8–12 preparat vid 8–10 tillfällen under en säsong. Bekämpningsmedel har en negativ inverkan på biologisk mångfald och påverkar odlingslandskapets ekosystem. Ekologiska gårdar har runt 30 procent fler arter på sina marker än konventionella.

Dessutom sparas runt 13 000 kilo konstgödsel, som används inte inom ekologisk odling. Konstgödseln påverkar klimatet negativt både vid tillverkning och efter spridning på åkern genom avgång av lustgas.

En minskad användning av konstgödsel behövs för att minska jordbrukets klimatpåverkan som bidrar till att utveckla mer cirkulära lösningar för näringsförsörjningen. Konstgödsel bidrar även till övergödning om det inte tas upp av grödan utan i stället läcker ut i vattendrag.

- Vi ser att priset på ekologiska livsmedel har påverkats mindre av pågående omvärldshändelser än de konventionella alternativen. Ekologiskt lantbruk är mindre beroende av importvaror som konstgödsel och kan ge stabilare matpriser, säger Karin Lexén, generalsekreterare vid Naturskyddsföreningen.



FAKTA

Så här har Naturskyddsföreningen räknat
Den minskade förbrukningen av bekämpningsmedel och konstgödsel är beräknad utifrån genomsnittlig användning i konventionell potatis, baserat på statistik från Jordbruksverket kompletterat med data från produktionsgrenskalkyler.
Naturskyddsföreningen har räknat med en person äter 200 gram potatis. Med hjälp av data på genomsnittlig skörd har den areal som krävs för att producera en viss mängd potatis kunnat bestämmas.
I räkneexemplet har effekterna beräknats för hela den areal som skulle behövas i ekologisk odling. Skördarna är ofta något lägre i ekologisk odling än i konventionell, och därför krävs mer areal för att producera samma mängd potatis. På den “extra” arealen som behövs vid ekologisk odling har ett antagande gjorts att den ersätter produktion av konventionell spannmål och de miljöeffekter den medför.
Sverige har drygt tio miljoner invånare, och Naturskyddsföreningen har räknat på att en av tio invånare byter till eko-potatis.