Fler vill ha en hållbar jul

Av Thomas Edgren

De svenska jultraditionerna är många, men dessa pekar inte på en hållbar livsstil. En ny studie visar dock på att fler svenskar funderar på vilken inverkan som julen har på vår planet.

När det gäller julklappar är lång livslängd på klappen det viktigaste. Även om det traditionella “köttiga” julbordet är en cementerad tradition utmanar en yngre generation med vegetariska och mer klimatsmarta alternativ.

Julklappar är ett av de områden där det finns mycket att förbättra när det gäller hållbarhet. Här svarar 34 % av svenskarna att de inte tänker på en julklapps klimatavtryck. Men bland de som har hållbarhet i fokus under julhandeln uppger 38 % att de håller koll på om gåvan har lång livslängd och 20 % av dem tittar särskilt på om gåvan är producerad med hållbart material.

Detta visar en undersökning som är gjord av YouGov på uppdrag av PresentBolaget, Skandinaviens största leverantör av företagsjulklappar.

Det är framför allt unga under 35 år som håller koll på klimatrapporten när de köper julklappar. Av dessa svarar bara 21 % av de tillfrågade att de inte tänker på klimatavtrycket när de köper julklappar. Motsvarande siffra för de över 65 år är 45 %.

Hos PresentBolaget kan man även se en ökning av antalet företagsjulklappar där klimatet och hållbarheten står i fokus.

- Fler och fler kunder efterfrågar mer hållbara material och socialt ansvar. Vi utvecklar fler presenter av återvunnet material och med fokus på hållbarhet och återanvändbarhet. Samtidigt används ett ökande antal presentkort för att till exempel köpa trädplantering. Så pass mycket att vi i jul hoppas kunna nå en miljon planterade träd sedan vi startade, säger Nikolai Kiim, grundare av PresentBolaget.

Undersökningen berättar också lite om de svenska matvanorna vid jul, och även här finns det lite att berätta om klimatavtrycket. Till stor del är det fortfarande julskinka (72%), köttbullar (73%) och prinskorv (61%) som är dominerande när man frågar vad som ska stå på julbordet.
Utöver dessa traditionella julrätter, säger 24 % av de tillfrågade också att de äter "något annat" på julafton.

Traditionsexperten Mattias Axelsson menar att vårt köttiga julbord är en länk till våra förfäder.

- När svenskar ska välja julmat är traditionerna viktiga. Vi äter sådant som vi minns från när vi var barn. Men julmaten blir också en länk till våra förfäder och deras julfirande. Så långt tillbaka som det finns källor har grisen varit i fokus på julbordet i form av korvar, revbensspjäll, grisfötter, syltor och liknande. Köttbullarna och prinskorvarna däremot är mer sentida och introduceras först på senare delen av 1900-talet, säger Mattias Axelsson.

Traditionella julrätter har ett betydande klimatavtryck. Här finns utrymme för nytänkande och nya traditioner. 46 % av svenskarna kan överväga att äta mer klimatvänlig mat, som vegetariskt på julafton. Här är kvinnor (53 %) mer benägna att testa vego jämfört med män (38 %) men mest benägna är unga i åldern 18-34 år där 57 % säger att de kan tänka sig ett klimatvänligare julbord.

Detta klimatinitiativ ratas dock av danskar och norrmän där bara 14 respektive 20 procent kan tänka sig klimatsmartare julmat.