Ny Novus-undersökning: Sverige bör förstärka sin laboratorieberedskap för att möta NATO:s krav och klara kris eller krig, anser Vårdförbundet

Av Josefin Petersson

En färsk undersökning där 1 148 biomedicinska analytiker intervjuats av Novus bekräftar Vårdförbundets bild av att hälso- och sjukvårdens laboratorieberedskap inom analys och diagnostik bör förstärkas för att möta NATO:s krav och för att klara kris eller krig. Bara 45 procent av de biomedicinska analytikerna anser att deras arbetsplats har kapacitet att ställa om, ifall en krigssituation eller större katastrof med biologiska eller kemiska vapen inträffar. Hela 67 procent svarar att de inte har kompetens för analys av biologiska eller kemiska stridsmedel.

– Med pandemin lärde vi oss att samhället måste ha en större beredskap för oväntade händelser - det var ett tufft prov som regionerna i många delar inte klarade när det gäller analys och diagnostik. Laboratoriekapaciteten slog i taket och det berodde till stor del på brist på legitimerade biomedicinska analytiker. Om regionerna och kommunerna har problem med att bemanna laboratorierna med rätt kompetens i ett normalläge, eller under en pandemi, hur kommer då vården fungera i exempelvis en krigssituation, säger Sophia Godau, legitimerad biomedicinsk analytiker och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet.

Ett av områdena som behöver stärkas inför ett eventuellt NATO-medlemskap är just Sveriges laboratorieberedskap, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Vårdförbundet påminner om att ökad beredskap och förmåga inte bara handlar om mer utrustning och lokaler utan också om rätt kompetens på rätt plats i form av biomedicinska analytiker.

– Hälso- och sjukvården måste ha laboratoriekapacitet och rätt bemanning med biomedicinska analytiker för att kunna bistå Försvarsmakten i att hantera exempelvis kemiska eller biologiska hot, där storskalig diagnostik och analys är en viktig förmåga. Det behövs fler biomedicinska analytiker, fler behöver ta examen och fler behöver stanna inom yrket, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Att göra yrket biomedicinsk analytiker än mer attraktivt är en lång process som måste påbörjas nu, anser Vårdförbundet. Dels handlar det om åtgärder från regeringen så fler utbildar sig och tar examen och får möjlighet att specialisera sig genom nationellt reglerad specialistutbildning, dels handlar det om vad regionerna själva kan påverka som arbetsgivare.

– Biomedicinska analytiker efterfrågar bättre löneutveckling, sundare arbetsmiljö och nationellt reglerad specialistutbildning för att göra yrket mer attraktivt. Framför allt regionerna behöver bli bättre arbetsgivare. De står sig slätt i konkurrensen om kompetens jämfört med företag inom läkemedelsindustrin eller djursjukvården. De behöver också säkra fler karriärvägar så att vi biomedicinska analytiker ser en framtid där man kan bli specialist, chef eller forskare inom regionen, säger Sophia Godau.

Novus-resultat i korthet:
• 45 procent anser att deras arbetsplats har kapacitet att ställa om ifall krigssituation eller större katastrof med biologiska eller kemiska vapen inträffar.
• 67 procent svarar att de inte har kompetens för analys av biologiska eller kemiska stridsmedel, 62 procent är intresserade av att specialisera/vidareutbilda sig inom detta.
• Om de skulle lämna sin nuvarande arbetsplats så svarar 29 procent att de mest troligt skulle söka sig till privat företag inom läkemedelsindustrin.
• 90 procent förespår att det kommer att vara stor brist på biomedicinska analytiker på nationell nivå de kommande två åren.

Om Novus-undersökningen
• Gjord av Novus på uppdrag av Vårdförbundet via webbintervjuer
• Antal intervjuer: 1 148
• Fältperiod: 14 mars – 2 april
• Deltagarfrekvens: 30 procent. Resultaten är representativa för målgruppen (Vårdförbundets medlemmar som är biomedicinska analytiker)

Bakgrund:
• Inför internationella dagen för biomedicinska analytiker (15 april) lyfter Vårdförbundet denna yrkesgrupp, som under pandemin blev känt för många och som behövs för både akut- och rutindiagnostik och för framtida beredskap i kris eller krig.

• Bristen på biomedicinska analytiker förvärras över tid och 20 av 21 regioner rapporterar nu brist till Socialstyrelsen.
• Vårdförbundet har tillsammans med andra fackförbund skrivit på DN debatt om behovet att höja krigsberedskapen inom hälso- och sjukvården inför ett eventuellt NATO-medlemskap, där ett lands förmåga att klara ”mass casualties” i kris eller krig är ett baskrav.

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstaterar i rapporten ”Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans” (Ju2022/01209/SSK) att ett svenskt Nato-medlemskap skulle innebära stora förändringar för det civila försvarets fortsatta utveckling. Ett av områdena som behöver stärkas enligt MSB är just Sveriges laboratorieberedskap, där MSB gör bedömningen att det finns behov av långsiktiga investeringsfinansieringar för att stärka förmågan under höjd beredskap och krig.

• Biomedicinska analytikers kompetens behövs i varje steg av vården:
o När du söker dig till vårdcentralen för yrsel eller hjärtklappning eller undrar om din medicin fungerar som den ska
o När du ska få rätt blod vid en akut transfusion i samband med trafikolycka
o När du oroligt väntar på svar om det är cancer eller inte