Missförstånd och förhastade slutsatser i pandemins fotspår

Av Thomas Edgren

Under pandemin har efterfrågan på större bostäder ökat kraftigt och bostadspriserna har stigit. Det talas ofta om pandemieffekter, men i en ny samhällsbyggnadsrapport av Veidekke pekar analysen snarare på demografiska fakta och en ren återgång till normalläge efter det stora bostadsprisfallet under hösten 2017 och våren 2018.

–Regeringens stimulanspaket under pandemin har bidragit till att hålla sysselsättningen uppe, vilket tillsammans med en kraftigt stigande börs förbättrat hushållens finansiella tillgångar. Det är två avgörande faktorer som bidragit till en stark återhämtning av bostadspriserna efter det stora prisfallet hösten 2017 och våren 2018.

Analyserar demografiska faktorer
Det säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige som tillsammans med analysföretaget Evidens står bakom rapporten. Rapporten analyserar även demografiska faktorer. Just nu befinner sig de stora 1980-talskullarna i familjebildande ålder och därmed är det naturligt att en större andel människor efterfrågar större bostäder.

Rationellt beteende
–Den så kallade nya gröna vågen som många refererar till ska snarare betraktas som ett rationellt beteende baserat på att rådande bolånetak, amorteringskrav och höga KALP-kalkyler hindrar människor att skaffa en större bostad i storstädernas centrala lägen när det är dags att bilda familj. Nettoutflyttningen från Stockholm, ska i första hand ses som en effekt av demografiska förändringar, säger Lennart Weiss.

Hög nyproduktion av hyresbostäder
Rapporten visar att nyproduktionen av hyresbostäder, på kort sikt förväntas kvarstå på nuvarande relativt höga nivåer och kan till hög grad tillskrivas det statliga investeringsstödet. Men Veidekke varnar samtidigt för att kötiderna faller på vissa lokala marknader och att omflyttningsvakanserna ökar, vilket kan vara en signal om en annalkande överproduktion med risk för vakanser.

Gynnsamma förutsättningar
Sammantaget visar rapporten på gynnsamma förutsättningar för att bostadsbyggandet de närmaste åren – upp mot cirka 55 000 bostäder per år från 2022. Ökningen bedöms främst ske inom bostadsrättsektorn som gynnas av hushållens starka finansiella ställning och de låga räntorna.

– Veidekkes samhällsbyggnadsrapport spår ljusa tider för de flesta delarna av samhällsbyggnadssektorn, men cementkrisen kan leda till ett tvärstopp med oöverskådliga konsekvenser. Även politiska beslut eller ett oväntat börsfall kan givetvis förändra förutsättningarna för människors förmåga att efterfråga, säger Lennart Weiss.

Källa: Veidekke