Från skolbussförare till SM-bana

Av Elin Elderud

Skolbussföraren Anna Ermanbriks Larsson från Ödeshög kan bli Sveriges bästa bussförare. Bland 800 deltagare har hon nått en finalplats och den 1 september tävlar hon i buss-SM.
– Nu är jag jättenervös, säger hon.

MJÖLBY Det hela började som en spontan idé under en paus mellan två körningar. Anna hade lite tid över och följde tipset hon fått från jobbet om att skicka in en ansökan till buss-SM.

Några veckor visade det sig att hon hade imponerat stort på juryn i det inledande teoritestet. Startfältet bantades snabbt ner till 40 förare, och i somras fick hon det slutgiltiga beskedet om en finalplats.
– De ringde när jag satt i bilen med kompisar så jag fick säga till dem att vara tysta, sedan firade vi ordentligt, säger Anna.

Nu har jublet bytts mot en mer pirrig, nervös känsla inför finalen som är i Eskilstuna.
– Jag har varit lite nervös till och från under resans gång. Men nu har det smugit sig på ordentligt, så just nu är jag jättenervös.

Finalen innehåller olika delmoment förutom körning. Förarna kommer att sättas på prov med en rad olika moment, bland annat säkerhet, hlr och bemötande. Under tävlingsdagen får hon stöd av två av hennes chefer som följer med och hejar på.

Den absolut bästa uppladdningen och supporten får hon dock i sin vardag. Till vardags kör hon skolelever från förskoleklass ända upp till högstadiet, och barnen är stolta över sin chaufför.
– Eleverna har varit jättepeppande och säger att jag kommer att vinna, vilket är den bästa peppen jag kan få. Kollegorna tycker också att det är jättekul och peppar mycket, säger hon.

Trots att utmaningarna med att köra skolbuss ibland kan handla om att vädret ställer till det, har Anna svårt att hitta några nackdelar med sitt yrkesval.
– Jag har världens bästa jobb så jag tycker bara att det är kul.

Att hon över huvud taget hamnade bakom bussratten var dock en ren slump. Från början var hennes mål att bli lastbilschaufför. Men under utbildningen tipsade lärarna henne om att ta busskortet samtidigt när hon ändå höll på med tunga behörigheter.
– Jag ville egentligen inte men blev övertalad. Men efter bara tio meter bakom ratten vände jag mig till läraren och sa att ”det är det här jag ska göra”.

Nu har hon kört buss i tio år.
– Jag får hoppas på en vinst för att fira jubileet ordentligt. Såklart hoppas jag på vinst, men någon måste ju komma sist också och gör jag det så är jag ändå topp 20 från hela landet. Det är en rolig grej och jag blir en erfarenhet rikare, och kanske jag ställer upp igen i framtiden, säger hon.

Skulle det mot förmodan inte bli guld har hon andra tuffa utmaningar i sikte. Hon är just nu mitt uppe i att genomföra en svensk halvklassiker. Simningen och cyklingen är redan avklarade, och härnäst väntar Lidingöloppet innan hon avslutar med Vasaloppet i vinter.