Yrkesutbildning på modersmål:”Språket en styrka istället för en brist”

Av Anton Rimstedt

MJÖLBY/ÖDESHÖG. En helt vanlig reguljär vårdutbildning, men med stöd av arabiskt modersmål. Inget ovanligt så långt, men utbildningen på Mjölby vuxenutbildning har, som enda utbildningsinsats i Sverige, noll krav på förkunskap i svenska.

Och än så länge, när utbildningens pilotprojekt nått två tredjedelar och deltagarna nu är färdiga vårdbiträden, är projektet en succé. Rent akademiskt startade flera av vuxeneleverna på absolut noll. Flera kursdeltagare var från början analfabeter.

– Jag får omvärdera människans kraft varje dag. Hela tiden blir jag överraskad av vad man kan klara av. Jag är så lyckligt lottad som får ha det här jobbet, säger Linda Thörn, Projektledare för vuxenutbildning på modersmål/vårdutbildning med stöd av modersmål.

Utbildningen genomförs på Mjölby vuxenutbildning, men med Ödeshögs kommun som projektägare. Linda Thörn är anställd av Ödeshögs kommun. Metoden som appliceras går bland annat ut på att eleverna, arabisktalande vuxna, de flesta kvinnor, får en vanlig reguljär vårdutbildning som i februari 2023 resulterar i att de är färdigutbildade undersköterskor. Det hela sker med stöd av arabiskt modersmål, alltså att eleverna hela tiden har tillgång till sitt modersmål i utbildningen, samtidigt som de parallellt med själva vårdutbildningen läser Svenska för invandrare och Svenska som andraspråk på 50 procent. Alla elever återfinns dessutom i samma SFI-grupp.

– Språk tar tid och det måste få ta tid. Att ha med sig sitt modersmål parallellt med att man lär sig både ett yrke och ett nytt språk är en trygghet. Trygghet skapar förutsättningar för att kunna lära sig. Tänk dig själv att komma till ett helt nytt land, och så ska du lära dig ett nytt yrke på ett helt främmande språk, det blir ett stort hinder för de flesta. Har man istället med sig sitt modersmål i utbildningen så går det mycket smidigare att lära sig yrket, säger Linda Thörn och fortsätter:

– Sedan är det språk som gör en anställningsbar, så metoden förutsätter att deltagarna lär sig svenska parallellt. Tanken är alltså att när de är färdiga med vårdutbildningen ska de också kunna svenska tillräckligt bra för att vara anställningsbara.

Linda Thörn beskriver alltså projektet hittills som en succé, där kursdeltagare har gått från analfabeter till att kunna ta extrajobb som vårdbiträden. Metoden fungerar, menar Linda Thörn, och målet är nu att få pilotprojektet att återupprepas, så att nya elever får ta del av metoden efter att den första kullen går ut om ett år.

– Det är en metod som vi testar och som vi tycker fungerar hittills. Vi vill att språket ska vara en styrka istället för en brist. Då blir eleverna mer handlingskraftiga. Det finns en stor arabisktalande grupp i samhället och också ett stort vårdbehov, detta är en lösning för att integrera den gruppen i samhället samtidigt som det stora vårdbehovet möts.

Kursdeltagarna kommer från Motala, Mjölby, Boxholm och Tranås och är nästan uteslutande kvinnor.

– Genom att integrera kvinnan i samhället och i arbetslivet och få henne att känna att man är en del av någonting så stärker man hela familjen, inte bara kvinnan. Det ger mer självständiga kvinnor i samhället.

Anton Rimstedt