Annica syr för allt vad tygen håller

Av Elin Elderud

MJÖLBY Strax utanför Mjölby i en ombyggd traktorverkstad döljer sig företaget Kulturteknik.Tidigare var det baserade i Linköping men under pandemin fick företaget, som vänder sig till nöjesvärlden, tänka om och flytta hem verksamheten till gården.

Annica Grönlund började som sömmerska och hade egen tygaffär. En dag kom en fråga, kunde hon sy en fond? Det var så som scentextil tillkom i familjeföretaget Kulturteknik där maken Claes Grönlund jobbar också jobbar med scenljus.

Hon har passerat pensionsåldern. Hon är utbildad inom scenljus och pyroteknik. Sceneffekter är det tredje benet i företaget.
– Jag jobbar så länge jag tycker att det är roligt och kunderna vill ha mig, säger hon.

Annica syr gigantiska tyger till teatrar och till scener för turnéer.
Sedan några år tillbaka sitter hon i det om- och tillbyggda traktorgaraget. Stora balar av brandimpregnerat tyg ligger i travar, säkerheten kräver den standarden.

Vid ett stort bord sitter Annica och hennes kollega Mia Zetterberg och syr på ett 20 meter långt tyg från varsitt håll. Det största jobbet de har haft hittills sett till storlek.
– Det är det mest effektiva sättet att göra sådana här stora backdrops på. Det är det stora tyget som hänger i bakkant på en stor scen, förklarar Annica.
När det är klart ska 20 stora backdrops som var och en är tolv gånger tolv meter stora som kommer hänga i Sundsvall. Det går åt 72 meter tyg på tre meter bredd, 1180 öljetter, 238 meter sadelgjord och 944 meter knytband. Färdigt kommer detta att väga cirka 960 kilo.

Hållbarhet är en tumregel och har alltid varit, det görs ingenting halvdant hos Annica.
– Jag har fått smeknamnet “Tygdraken” i branschen och det bär jag med stolthet, säger hon och skrattar. Jag vill att saker ska hålla. Jag nöjer mig inte förrän det blir bra.

Förutom scenintäckningar och ridåer sys även scenkostymer mellan varven.
– I vår ska vi göra kostym till teatern ”Pelle Svanslös” som kommer att spelas på bakgården av Teaterns hus i Linköping.

Tidigare har Annica sytt en scenuppsättning men den försvann när förrådet den hängde i blev utsatt för ett pyromandåd.
– Det som har blivit vår specialitet är svansarna som vi tillverkar som kan röra sig som en kattsvans gör.
Exakt hur de tillverkas är lite av en yrkeshemlighet.

När pandemin slog till försvann alla inbokade jobb över en natt. Som tur var fick de stöd och kunde klara sig. Under tiden gick deras kontrakt ut och de hittade gården i Mjölby som de köpte.

I dag har de en stor kundkrets, många återkommande arbeten och stundom får även nätter tas till för att hinna klart. Fördelen med den kunskap hon har i dag är att hon kan berätta för sina kunder hur ljussättning och tygerna kan fungera ihop.
– För att få till en snygg scen hänger mycket på att ljus och tyg ska synka, det kan lätt se platt och tråkigt ut.

På en pall står en tygtrave som är gjort med återvunnet material.
– Det är något jag tänker jobbar mer med framåt, hållbarhetstänket är något jag gärna arbetar med.