Framtidens lantbruk i en cirkulär värld – så blev Fogdegården årets företagare

Av Anton Rimstedt

MJÖLBY. Ett modernt lantbruk där hållbarhet, kretsloppstänk och miljömedvetenhet är en del av lönsamheten. Efter ett besök på Fogdegården en kvart utanför Mjölby klarnar bilden av vad som krävs för ett framgångsrikt lantbruk och företagande. Omvärldsbevakning, koll på siffror, språkkunskaper, tävlingsinstinkt och, såklart, hårt arbete.

Efter dubbla priser, årets gröna företag 2016 och Årets Företagare i Mjölby kommun 2021, är det en gård med extra vind i seglen och ett företag som bevisligen har ett modernt framgångsrecept som vi besöker denna onsdagsförmiddag. I centrum för framgången står familjen Sturesson. Föräldrarna Bengt och Agnetha har nått pensionsålder men har inte helt lämnat över stafettpinnen till sonen Gustaf än.
– En sak som är jätteskön är att min telefon nästan har slutat ringa helt. Nu går samtalen till Gustaf, säger Bengt Sturesson.

Men att Bengt och Agnetha har trappat ner är nog en sanning med modifikation.
– Jag vet inte vad jag skulle göra istället. Jag tycker ju att det här är så roligt, säger Bengt.

När Östgötatidningen kommer har Bengt och Gustaf precis varit ute och sått. Det är ett intensivt arbete som pågår i cirka två veckor nu. Det de sår nu ska skördas i vår och om ett år. När far och son tillfälligt har avslutat arbetet så går vi in till köket där de bjuder sina anställda på frukost varje morgon. Via kontoret hämtar vi upp Agnetha och till slut har vi slagit oss ned vid köksbordet.

Bakom oss hänger diplomen som indikerar framgång under de senaste åren.
– Det gäller att man aldrig känner sig färdig. Man måste ständigt hitta nya vägar och ibland också ändra riktning. Vi är en del av samhället och måste anpassa oss till förändringar i omvärlden. Jag brukar säga att vi kanske påverkas mer av vad som händer i Kina än det som händer i Mjölby kommun. Vår verksamhet speglar egentligen allting från världspolitik till det som växer på våra åkrar, säger Bengt Sturesson.

– Jag tror att många glömmer att vi lantbrukare är en ganska så stor del av driften i landet och i samhället. Allt vi gör handlar ju om att jobba ihop med naturen för att få allt att växa, lägger Bengt till.

Fogdegården Lantbruk har tidigare också fått pris som årets gröna företag, och hållbarhet och miljötänk genomsyrar hela verksamheten.
– Våra kor går på naturbetesmarker som håller sig öppna tack vare korna. Annars skulle de växa igen och det skulle bli sly och skog. Det är ungefär 50 hektar hagmarksbete som våra kossor sköter, berättar Gustaf Sturesson.

– Där ser vi att vi tillför en dimension till. När våra kor underhåller naturbetesmarker är det ytterligare ett plan i hur vi jobbar hållbart, flikar Bengt in och fortsätter med att tillägga:

– Vi är i grunden ett lantbruksföretag som med åren har utvecklats med olika grenar. Förutom växtodling och avel på köttdjur så håller vi på med äggproduktion, energiproduktion med vindkraft och solpaneler. Just elproduktion har vi hållit på med sen 2002, så vi har producerat 80 procent mer el än vad vi själva har förbrukat under åren.

När familjen Sturesson pratar om sin verksamhet känns det cirkulära, och att allt de gör är en del av en global livsmedelsproduktion som ställer om till att ha klimat och miljö i bakhuvudet hela tiden, så självklart. För Fogdegården är det det givna valet, både ekonomiskt och moraliskt. Men varför jobbar inte alla företag på det här sättet, är frågan som dyker upp i huvudet.

– Har man inte lönsamhet så kan man inte skapa hållbarhet heller, eller miljönytta, fyller Bengt i. Det går hand i hand. Lönsamheten måste också kopplas till förbättringar, så fort vi ökar lönsamheten så vill vi skapa förbättringar och bli ännu mer självförsörjande.

Men relationen mellan familjegenerationerna visar sig också vara en del av förklaringen till varför Bengt och Agnetha har drivet kvar efter att de båda har fyllt 65, varför man inte blir kvar i en svunnen tid.
– Det har gjort att det har varit roligare och mer motiverande att utveckla saker hela tiden, när man har vetat att Gustaf kommer ta vid när det är dags för oss att kliva ned. Vet man att man kommer sälja verksamheten till någon utomstående inom fem år så är det lätt att tappa fokus. Nu är det bara att springa ännu fortare. När vi efter ett tag började med helårsjobb så tittade vi på vad vi kunde göra för att få allt att gå runt året om. Vi har utvecklat olika delar av vår verksamhet successivt och då integrerat varje del i det vi hade sen innan, förklarar Bengt.

Och för Gustaf Sturesson har det aldrig funnits någon tvekan om vad han ska hålla på med. Han hjälpte till på gården redan som barn och intresset för lantbruk har alltid varit genuint, aldrig påtvingat. Medan Gustafs två syskon har valt att syssla med annat så har han själv helt gått i sina föräldrars fotspår. Han kom tillbaka till gården ”för gott” 2008 efter att ha varit på vift på några andra lantbruk, blandf annat på en gård i Kanada där han jobbade en tid.
– Det kanske viktigaste jag tog med mig tillbaka var engelskan. Jag var ingen mästare på det innan direkt, men i Kanada tvingades ju jag att använda den hela tiden och på så sätt lära mig. Engelskan behövs till allt nuförtiden. Både i dialog med andra aktörer och så står allt i alla instruktioner på engelska, säger Gustaf.

Agnetha är tacksam för vad Kanada gav Gustaf, och i förlängningen företaget.
– Det var en väldigt bra investering kan man säga. Skulle vi inte ha Gustaf som bemästrar engelskan väl så vet jag inte hur det skulle gå.

Språk är viktigt för att bedriva lantbruk i en modern värld, men det är också teknik och möjligheten att mäta allt man gör.
– Vi tycker om siffror här, så vi har det till det mesta. För att mäta allt, säger Gustaf.
– Man måste ha lite tävlingsinstinkt för att hela tiden vilja bli bättre. Det man håller på med måste man hela tiden vilja bli bättre på. Man kan inte sätta sig ner och vara nöjd. Med siffror kan man jämföra allting. Och med dagens teknik kan vi se allt, säger Bengt Sturesson.

Anton Rimstedt