Är Väderstad Östergötlands Gnosjö - och finns det då baksidor med det?

Av Anton Rimstedt

Runt Väderstad AB, som Väderstad-verken numera officiellt heter, har ett företagarsamhälle vuxit fram som nog många östgötar numera tar för givet. Men tar man sig en funderare kring (o)rimligheten i att ett litet samhälle som Väderstad genererar så mycket varor och tjänster så blir frågan lätt; hur kan det ske?

Runt Väderstad AB, som Väderstad-verken numera officiellt heter, har ett företagarsamhälle vuxit fram som nog många östgötar numera tar för givet. Men tar man sig en funderare kring (o)rimligheten i att ett litet samhälle som Väderstad genererar så mycket varor och tjänster så blir frågan lätt; hur kan det ske?

Lantbruksmaskintillverkaren Väderstad AB grundades 1962 av lantbrukaren Rune Stark och idag har företaget cirka 1500 anställda. I en ort som har cirka 600 invånare. Ortens största arbetsgivare rymmer alltså tre gånger så många personer som är bosatta i själva orten.

Väderstad har, i takt med att Verken har expanderat och att andra företag har åkt med på företagarmedvinden, blivit lite av en knutpunkt för det lokala företagandet och de lokala industrier som finns i västra Östergötland. Ett Östergötlands Gnosjö om man så vill. Kanske existerar redan ”Väderstadandan” som begrepp utan undertecknads vetskap, om inte så kanske det är dags att inviga den östgötska motsvarigheten till den Gnosjöanda som i Finnveden/GGVV-regionen (området i västra Småland som innefattar Gnosjö, Gislaved, Värnamo, Vaggeryd och Anderstorp) symboliserar en speciell sorts företagaranda.

– Vissa platser går det bra för och vissa inte. Det finns ganska mycket forskning kring det och man kan se att det beror på många olika kontextuella faktorer – att det finns eldsjälar, att något företag etablerar sig och lockar dit andra och så vidare. Gnosjöandan är ingen myt. Framgång attraherar andra och det byggs på, säger Seema Arora Jonsson, professor i landsbygdsutveckling i Sverige och Europa vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Patrik Cras, forskarkollega i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet, fyller på:

– Det jag kan säga är väl att det ofta är väldigt personberoende vilken ort som lyckas och inte. Det kan vara en viss person där som drar igång något och så rullar det vidare därifrån. Det jag har landat i utifrån små exempel är att det nog är svårt att kopiera en orts framgång och applicera det någon annanstans. Jag ser inte de strukturella saker som skulle avgöra. Det framstår som ganska slumpartat.

Gnosjöandan eller Väderstadandan, vad fenomenet än i framtiden kommer vara känt som så finns det nyanser även kring det.

– Det som forskning också har visat är att även Gnosjö har en baksida – där vissa kan ha det bra men många inte ha det, till exempel när man tittar på det ur ett genusperspektiv, så var Gnosjöandan en väldigt mansdominerad kontext. Om man tittar på det stora hela är infrastrukturen och öppenhet väldigt viktig i dessa sammanhang – att det finns rutiner och sociala relationer som kan bära nya tankar och idéer. Ett livligt civilsamhälle på landsbygden som är öppet för olika typer av människor, kvinnor, ungdomar, invandrare, och nya frågor, har varit en viktig bit i pusslet, säger Seema Arora Jonsson.

Anton Rimstedt