Samtalet i centrum i jobbet som fängelsepräst

Av Anton Rimstedt

SKÄNNINGE. En plats där det finns tid och ro till existensiella frågor och där längtan efter försoning och förlåtelse är stor. Så beskriver prästen Lovisa Hagerfors och diakonen Emma Dahlberg sina jobb på Skänningeanstalten.
– Vi måste skapa andrum ute i samhället för att ta oss tid att fundera, men inne på anstalten finns det naturligt, säger Lovisa Hagerfors.

Det står många bilar parkerade utanför kriminalvårdsanstalten i Skänninge, men innanför stängslet ser det ut att vara stilla och knappt en människa syns till inne på fängelseområdet. Precis utanför anstalten träffar vi fängelseprästen Lovisa Hagerfors och diakonen Emma Dahlberg. Lovisa har arbetat inne på anstalten sedan i augusti, medan Emma under flera års tid har haft fängelset som sin arbetsplats i sin roll som diakon i svenska kyrkan.

– Det finns ett kapell inne på anstalten där vi har gudstjänster, säger Emma Dahlberg och pekar mot den stora gula byggnaden.

En central del i den kristna tron handlar om att bekänna sina synder och att söka, och få, förlåtelse för dessa hos gud. Det finns fler anledningar än just ett intensivt sökande efter förlåtelse till att Lovisa Hagerfors och Emma Dahlberg känner att fängelseanstalten i Skänninge är en plats där utrymme ges att verkligen prata om tro.

– Där finns det mycket tid och plats att ägna sig åt de här tankarna. Det blir ett rum för många existentiella frågor. Man blir inte distraherad av typ Netflix eller mobilen eller andra saker runtomkring, säger fängelseprästen Lovisa Hagerfors.

Diakonen Emma Dahlberg fyller i:

– Utanför rullar livet på och det blir svårare att ta sig tid att prata om tro.

Vi har precis slagit oss ned inne i Vårfrukyrkan och efter den lilla fotosessionen utanför anstalten är det inne i kyrkan i centrala Skänninge som samtalet fortsätter. Men i tankarna är både Emma och Lovisa snarare i kapellet inne på anstalten.

– Det blir så "hands on" för oss att jobba i den miljön. Den utbildning som jag har som präst inom teologi, den får man verkligen leva i och ha användning för. Det kommer jättestora frågor, som "förlåter gud verkligen allt", men också mycket om sorg och om förluster. När man blir intagen så förlorar man också mycket, som hem och relationer, och därmed också en stor del av sin identitet, säger prästen Lovisa Hagerfors.

Under samtalet får man uppfattningen att Lovisa och Emma nästan uppskattar miljön inne på Skänningeanstalten mer än de miljöer de jobbar i utanför fängelset, vilket för Lovisa är i församlingen i Mjölby och för Emma just här inne i Vårfrukyrkan i Skänninge.

– När man kommer in på en avdelning i fängelset och man möts av "Åh, nu kommer kyrkan", det är mer "på" på ett sätt. Samtidigt så älskar jag båda delarna och ser egentligen samma behov och längtan ute i samhället, men att det är en lite högre tröskel där. Det är nog spontaniteten inne på anstalten som är skillnaden, säger Emma Dahlberg.

Kan skillnaden bero på att det här är en grupp som i större utsträckning än andra söker efter gottgörelse och förlåtelse, något som kristendomen ofta erbjuder i högre grad än andra delar av samhället?

– Kyrkan är förlåtelsens budbärare, det är det uppdraget vi har. Min uppfattning är ju att vi alla människor föds med en vilja att göra gott och sedan kan saker hända på vägen och att vi hamnar fel och att vi gör fel. Det ligger i hela vårt språk att bekänna synder och att få förlåtelse, svarar Lovisa, och Emma fortsätter resonemanget:

– Vi alla har saker som vi ångrar och som tynger oss. I mitt arbete som diakon fokuserar jag på det friska i varje person. Oavsett om jag träffar någon utanför eller innanför stängslet så är ju jag intresserad av just den människan jag möter. För mig är det ingen större skillnad.

Så för er är det väldigt sällan relevant vad de intagna har gjort tidigare i livet?

– Väldigt sällan. Jag är totalt onyfiken. Om någon vill berätta så lyssnar jag självklart. Men jag frågar aldrig om det förflutna, säger Emma.

– Det som har varit kan vi inte göra så mycket åt, avslutar Lovisa.

Anton Rimstedt