Krönika: En sommar som ger perspektiv - våga jobba för din egen lycka!

Av Anton Rimstedt

Den här texten var från början tänkt att handla om hur utmärkt den här sommaren är för oss som vart fjärde år älskar att spendera sommarmånaderna framför tv:n, först med en månads Fotbolls-EM, sedan med tre veckors olympiska spel, men som samtidigt har lite dåligt samvete för att man just de somrarna väljer bort en del annat som livet erbjuder under den tiden på året.

Fint väder, umgänge, resor. I år är det ju perfekt för oss, fortfarande en pandemi att ”skylla på” (ursäkta ordvalet), samtidigt som de från förra året uppskjutna mästerskapen blir av i sommar.

Så känner jag väl delvis fortfarande, även om det känns en aning krystat att skriva att jag har dåligt samvete för att jag väljer att ta del av två av världens mest globala och allmänbildande kulturyttringar istället för att bara se till vad lilla jag kan uppleva på en solsemester eller ute i trädgården.

Men oavsett om man är trångsynt med ett tunnelseende där inget får störa ens bubbla av sportmästerskap eller om tunnelseendet gör att man närmast slaviskt planerar sin sommar efter väderleksrapporten och bokar en sista minuten-resa veckan när det ska regna hemma, så är det bra med lite breddade perspektiv.

På fredagskvällen den 11 juni var jag närmast lyrisk efter att ha upplevt både en helt fantastiskt bra tennissemifinal mellan giganterna Novak Djokovic och Rafael Nadal, samtidigt som EM hade invigts med en storslagen ceremoni där tenoren Andrea Bocelli och rocklegendaren Bono visat var det musikaliska skåpet ska stå. Detta dessutom följt av en uppvisning i italiensk fotbollskonst där den tillfälliga hemmanationen totalt spelade ut Turkiet på Stadio Olimpico i Rom.

Knappt ett dygn senare satt jag återigen med uppspärrade ögon framför tv:n. Kontrasterna under det dygnet vet jag inte om jag överhuvudtaget har upplevt tidigare i mitt liv. Helt plötsligt låg Danmarks stjärna Christian Eriksen livlös på Parken i Köpenhamn, från EM-fest till total skräckupplevelse på ett ögonblick.

Det där dygnet var en ny påminnelse om hur viktigt det är att jobba för sin egen lycka och att aldrig ta något för givet. Ena kvällen i extas över en fullständigt fantastisk idrottsupplevelse, andra kvällen har hjärtat stannat på en till synes helt frisk elitidrottare på Parken i Köpenhamn. Nästa gång kan det lika gärna vara mitt, eller ditt, hjärta som stannar, och vi lär inte ha massor av människor som på nolltid kan vara framme och vinna sekunder, inte heller övervakade av massor sjukvårdspersonal. Det hade Christian Eriksen. Han klarade sig.

Upplevelser som ger perspektiv på tillvaron är alltid berikande på något sätt, och oavsett hur man föredrar att spendera sin sommar, framför tv:n, i trädgården eller på en tropisk ö, så är i alla fall min uppmaning att vi alla, i sommar och under resten av livet, vågar jobba för vår egen lycka. Njut av allt det lilla som vi erbjuds.

Anton Rimstedt