Fler får studiebidraget indraget på grund av skolk

Av Sara Anderberg

Andelen gymnasieelever som fick indraget studiebidrag på grund av ogiltig frånvaro ökade under förra läsåret och är nu tillbaka på nivåer innan pandemin. Det visar den officiella statistik som CSN publicerat. Här är kommunerna där gymnasieleverna skolkar mest och minst.

Efter en positiv trend under pandemin har nu nivåerna för ogiltig frånvaro på gymnasiet, kallat skolk, gått tillbaka. Under läsåret 2021/2022 registrerades 27 800 (7,9 procent) av Sveriges cirka 351 000 gymnasieelever för skolk, och fick sina studiebidrag indragna som konsekvens. Motsvarande siffror för de föregående två läsåren var 6,4 respektive 8,0 procent. Under terminerna med hel eller delvis distansundervisning märktes en tydlig nedgång av den inrapporterade frånvaron till CSN.
– En effekt av distansundervisningen var att den generella närvaron ökade och eleverna var i högre utsträckning i tid till lektionerna, säger Peter Engberg, analytiker på CSN. Samtidigt har det varit svårare för lärarna att bedöma i vilken utsträckning eleven varit närvarande eller inte, vilket också kan ha påverkat frånvaro¬rapporteringen.
– Under läsåret 2021/2022 kunde klassrumsundervisningen i högre utsträckning pågå som vanligt, säger Peter Engberg. Därför var det också väntat att den ogiltiga frånvaron skulle stiga till nivåerna innan pandemin.
Gotland och Gävleborg skolkar mest, Halland och Jönköping minst
CSN:s frånvarosiffror visar på stora variationer i Sverige. Ett antal mindre kommuner rapporterar ingen frånvaro, samtidigt som ett fåtal kommuner har en rapporterad frånvaro på över 15 procent av gymnasieeleverna. Gotlands och Gävleborgs län är de två län som har den högsta andelen elever med indragen studiehjälp (cirka 12 procent), följt av Stockholms län (knappt 10 procent). Lägst andel elever med indragen studiehjälp har Hallands och Jönköpings län (drygt 5 procent). Hela listan över kommuners skolkstatistik finns bifogat.
– Några återkommande och stabila trender är att den ogiltiga frånvaron är som högst under gymnasiets tredje år, att pojkar i genomsnitt skolkar mer än flickor, att frånvaron är högre inom yrkesprogrammen jämfört med de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, samt att fristående gymnasieskolor har högre inrapporterad frånvaro än kommunala gymnasieskolor säger Peter Engberg.
Skolorna bedömer och rapporterar skolket
När elever som går på gymnasiet inte bedöms studera på heltid ska skolorna rapportera frånvaro till CSN, som sedan fattar beslut om indragna studiebidrag. Fyra timmars upprepad, ogiltig frånvaro under en månads tid är den nedre gränsen för när studiebidraget kan dras in. Vilken frånvaro som räknas som ogiltig avgörs av skolan. Indragna studiebidrag kan påverka andra ersättningar från CSN och Försäkringskassan.
Indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro läsåret 2021/2022
Siffrorna i de bifogade dokumenten är utdrag från CSN:s officiella statistik. I statistikdatabasen hittar du mer statistik, både om studerande med indragen studiehjälp och om mycket annat.