Varning för falsk fakta om corona

Av Lotta Hofström

CORONAKRISEN. Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) meddelar att coronaviruset och sjukdomen covid-19 har orsakat en omfattande spridning av falsk information. Världshälsoorganisationen WHO kallar situationen för infodemi.

Flertalet globala, antagonistiska cyberaktiviter utnyttjar det osäkra läget i världen och samtidigt är underättelsehotet mot Sverige högt.

Falsk information om coronavirusets ursprung, spridning och hantering sprids i utlandet och inom Sverige. Syftet kan vara att bidra till allmän polarisering, instabilitet och minskat förtroende för myndigheterna.

DEN STORA MÄNGDEN information som når oss idag kan göra det svårt att sålla vad som är falsk eller sann fakta. Att vara källkritisk är därför mycket viktigt, enligt Must.

Förekomsten av dataintrång, informationsinhämtning, cyberspionage, kartläggning och överbelastningsattacker har ökat. Ökat har också bedrägerier, stöld av kreditkortsuppgifter och utpressning genom bland annat "ransomware", det vill säga låsning av datorer som låses upp mot betalning. Detta förekommer i allt från e-post, sms, mms, länkar, webbplatser, annonser, appar och sociala medier till insamlingar och kedjebrev.

ANTAGONISTISKA CYBERAKTIVITETER
Just nu pågår flertalet globala, antagonistiska cyberaktiviteter som utnyttjar virusutbrottet. När arbetsplatser med hög it-säkerhet byts mot hemmakontor ökar sårbarheten ytterligare. Det trådlösa wifi-nätverket har inte samma säkerhet som det på arbetsplatsen och rutiner för hur sekretessbelagd information ska hanteras följs inte alltid. Samtidigt ligger underrättelsehotet från främmande makt på en konstant hög nivå.

SOCIAL MANIPULATION
Eftersom det är enklare att lura människor än att hitta svagheter i tekniken används även social engineering, eller social manipulation. Det handlar om aktörer som manipulerar människor så att de avslöjar lösenord och annan information av betydelse.

Här är några vanliga exempel som du kan utsättas för:

Påtryckningar.
Du får ett meddelande med en uppmaning att kringgå eller ignorera säkerhetsbestämmelser eller rutiner. Eller ett telefonsamtal från en påstådd teknisk support som hävdar att din dator är infekterad. Eller en e-postvarning om att ett paket inte kunde levereras och en uppmaning att klicka på en skadlig länk, öppna en film eller uppge användarnamn och lösenord.

Brådska.
Någon skapar en känsla av brådska, ofta genom rädsla, hot eller en viktig tidsfrist. Cyberkriminella är bra på att skapa övertygande meddelanden som verkar komma från betrodda organisationer, till exempel banker eller myndigheter.

Erbjudanden som är för bra för att vara sanna.
Till exempel att du vunnit högsta vinsten och endast behöver logga in på din internetbank för att bekräfta den. Var medveten om att adresser och avsändare mycket enkelt kan manipuleras så att det ser ut att komma från pålitliga källor.

Kontakter.
Ett meddelande från en ”vän” eller ”kollega” vars tonfall eller formuleringar inte känns igen med exempelvis en uppmaning att läsa ett bifogat dokument.
Källa: MSB