Snart har de räknat alla Östergötlands växter: Klimatförändringar leder till fler växter

Av Anton Rimstedt

ÖSTERGÖTLAND. Föreningen Östergötlands flora börjar komma in på sluttampen av den inventering av Östergötlands växtliv som inleddes 2011. Mycket har hänt på det botaniska området sedan förra inventeringen på 70-talet. Både transporter och klimatförändringar ligger bakom den förändring av floran som gör att föreningen känner att en uppdatering är nödvändig.

En förening som under en dryg tioårsperiod räknar alla landskapets växter, hur i hela friden går det till, kan man fråga sig. Östgötatidningen frågade Kjell Antonsson, ordförande i föreningen Östergötlands flora.

– Det finns bortåt 600 fem gånger fem-kilometers rutor i Östergötland. Det är enheten som folk jobbar i. Varje person får i uppdrag att leta rätt på så många växter som möjligt i ”sin” ruta. Vi är ett par hundra som är aktiva och av dem så är det kanske 50-75 som är riktigt aktiva och är ute varje dag och letar, säger Kjell Antonsson och fortsätter:

– Man kan hitta runt 500 arter i en ruta om man jobbar på ordentligt. I de bästa rutorna ligger vi på över 1000.

Det man räknar är alla sorters kärlväxter, men inte mossor och lavar. Det hela ska resultera i en tjock bok med alla arter. En uppdaterad, ny, östgötsk flora.

– Jag har själv varit inne på en digital framställning, men blivit nedröstad i styrelsen. Alla vill hålla i den där färdiga boken så småningom, säger Kjell Antonsson.
Han hoppas att inventeringen kan vara klar senast 2023 och att den nya floran, boken, kan komma ut någon gång 2025-2026.

– Men innan dess ska vi ha gett ut en bok som heter Botaniska utflyktsmål i Östergötland. Där har vi alltså sammanställt 130 fina botaniska ställen för folk att besöka.

Föreningen Östergötlands flora kommer vara avsändare för båda böckerna.

Och anledningen till inventeringen och till behovet av en ny sammanställning över vilka växter som finns i länet är alltså att så mycket har hänt sedan 70-talet när den förra floran kom ut.
– Vi har hittat mer än 1000 fler arter än vad de gjorde på 70-talet. Det beror på att det kommer in så mycket nya växter via lastbilar, järnvägar och så vidare. Även klimatförändringarna har bidragit till att fler växter lyckas överleva i Sverige. Samtidigt får vi i andra änden en minskning av gamla hederliga arter som kattfot exempelvis, säger Kjell Antonsson och fortsätter:

– Många av de nya arterna är riktiga ”skräparter” som kommer för att vi har kvävegödslat med våra bilar och på åkrarna. De konkurrerar ut andra växter. Vissa av de här växterna, som parkslide till exempel, ska man akta sig för att få in i sin trädgård. De är lite väl expansiva. Och ännu värre är det egentligen när de hamnar utanför trädgårdarna, för då är det ingen som bryr sig om dem och då kan de sprida sig fritt därute.

– I första hand är utvecklingen negativ. Både att de här lätt invasiva arterna ökar och att gamla arter minskar är negativt. Det som är positivt är ju att folk får se en massor av nya växter som dyker upp, avslutar Kjell Antonsson.




Anton Rimstedt