Klik venligst
ÖSTERGÖTLAND 2021-2-2 KL. 11:29

Nytt reservat bildas

Av Anton Rimstedt

BOXHOLMS KOMMUN. I ett försök att bevara biologisk mångfald och samtidigt erbjuda besökare längs med Östgötaleden unika skogslandskap får Östergötland i vår ett nytt naturreservat. Det är det igenväxande odlingslandskapet kring Månhults gårdar cirka sex kilometer nordost om Malexander som ska skyddas.

Nytt reservat bildas
En gammal lind, ett mäktigt träd, i området kring Månhult som ska bli naturreservat. Foto: Jens Johannesson Länsstyrelsen.

För Östgötatidningen förklarar naturvårdshandläggare Jens Johannesson på Länsstyrelsen i Östergötland vad som är speciellt med området i Boxholms kommun och varför det är viktigt att skydda såna här typer av områden.
– Det är känt sedan ganska länge att det finns stora naturvärden där och mycket ädellövskog, med både lind och ek. Spår av det äldre odlingslandskapet och värdefulla träd är det som gör området viktigt, säger Jens Johannesson.
Förra veckan sa kommunstyrelsen i Boxholm ja till länsstyrelsens förslag om att bilda ett naturreservat i den gamla kulturbygden utanför Malexander. Det är ett område på 65 hektar som ska skyddas.

Om man nu har känt till den stora biologiska mångfalden i området i flera decennier, varför har det dröjt till nu innan det har blivit naturreservat?
– Ett skäl att det har dröjt är att markägarna i Boxholms skogar till viss del har skött det själva. Huggit bort gran och vårdat de här lövskogarna. Men de har ett intresse av att odla gran också och nu kanske det är lite för mycket gran och det ska man försöka ta bort i och med att det nu blir reservat, så man får tillbaka lite öppnare landskap, berättar Jens Johannesson.
Naturvårdshandläggaren förklarar varför de öppna landskapen är viktiga och varför det inte alltid är bra med fler träd, i alla fall inte om de är odlade.
– Övergången mellan öppen mark och lövskog är värdefulla för den biologiska mångfalden och nu står det ofta granskog tätt inpå lövskogen. Nu har man chans att få tillbaka den övergången och det är viktigt för många arter, för fåglar, fjärilar och växter till exempel, säger Jens Johannesson och fortsätter:
– När det blir mörkare och skuggigare så missgynnar det flera arter. De här öppna landskapet har nog ändå funnits där under åtminstone några hundra års tid och väldigt många arter har hittat dit och hunnit anpassa sig. Och lövträden har förmodligen funnits där ännu längre.

Vad betyder det rent konkret att ett område blir naturreservat för själva naturen?
– Det betyder exempelvis att man kommer kunna komma tillbaka hit och ta bort granar och gynna lövträden på ett sätt som kanske inte är ekonomiskt i den vanliga skogen då. Man kan behålla de här speciella miljöerna som är särskild artrika.
– Det kan vara värdefullt för besökare också. Vi har ju Östgötaleden som passerar här och det kanske inte är så roligt att gå bland granplanteringar, utan nu kanske det blir mer attraktivt att besöka de här områdena. Men det är ju det biologiska värdet som är det största, säger Jens Johannesson.

Om man inte skyddar såna här typer av områden, vad riskerar man att gå miste om då?
– Markägarna skulle nog spara de mest värdefulla lövskogarna ändå, men just de öppna landskapen går man då miste om om man vill odla skog på så mycket mark som möjligt. Och då riskerar man förlora flera viktiga arter som inte är anpassade för när granarna tar plats mellan lövskogarna.


En vidgrenig ek som vuxit upp i ett öppet landskap och som långsamt kommer dö om man inte åter öppnar runt den. Foto: Jens Johannesson Länsstyrelsen.



Tibast är en tidig, väldoftande vårblomma i kalkrika marker – den kan blomma redan i mars. Foto: Jens Johannesson Länsstyrelsen.


PÅ STARTSIDAN JUST NU