Mjölby Hockey drabbat av klustersmitta: "Mer vetskap i klustret"

Av Anton Rimstedt

MJÖLBY. På flera håll i Östergötland har vi under pandemin sett så kallade klusterutbrott. Senast är det Mjölby Hockeys A-lag som har drabbats. Minst tolv personer i laget är bekräftat smittade.

Under coronapandemin har vi alla fått bekanta oss med en rad nya termer och begrepp. För Mjölby Hockey har uttrycken klustersmitta och klusterutbrott blivit särskilt aktuella de senaste veckorna. Enligt regionens smittskyddsläkare Britt Åkerlind har åtminstone elva spelare och en ledare i hockeylaget diagnostiserats med Covid-19. Utöver dessa tolv har även flera andra i A-laget haft symptom eller har symptom just nu.

– Vi har fortlöpande kontakt med dem och de gör vad de kan för att begränsa smittan, säger smittskyddsläkare Britt Åkerlind.

Men vad innebär egentligen klustersmitta och hur skiljer sig den från "vanlig" smittspridning? Britt Åkerlind förklarar.

– Klustersmitta har vi när flera personer har smittats vid samma typ av aktivitet i en typ av ett ganska slutet sällskap. Ofta vid ett och samma tillfälle. Det här kan uppstå lite varsomhelst i samhället och just nu har vi ett sådant klusterutbrott i Mjölby Hockey. Vi har tidigare haft kluster inom omsorgen för äldre i kommunerna och bland studenter i Linköping i samband med privata fester, säger Britt Åkerlind.

Mjölby Hockey har stängt ner sin A-lagsverksamhet under en dryg veckas tid och samtliga A-lagets matcher under den gångna veckan har fått skjutas upp. Man skulle bland annat ha mött Värnamo under söndagen, något som alltså inte blev av. Varifrån exakt smittan kom ifrån vet man inte, men flera av de lag som Mjölby mött i division 2-serien har också problem med smittspridning inom laget.

– Ett kluster vill man identifiera i ett tidigt skede för att kunna påverka att man inte sprider smittan därifrån, säger Britt Åkerlind, som menar att klustersmitta är mer problematisk än "vanlig" smittspridning.

Kan det å andra sidan vara lättare att spåra smittan vid ett klusterutbrott än vid "vanlig smittspridning"?

– Så är det. Vi kan ju inte få grepp om alla de här enstaka fallen. Idag erbjuder vi ju provtagning, men det är ingenting vi kan tvinga människor till. De som bär på smittan men som aldrig testar sig kan ju inte vi veta om, och heller inte smittspåra. Men i klustret kan vi ha mer vetskap om vilka som har varit i kontakt med potentiella smittbärare, även om inte alla testas, säger Britt Åkerlind.

Anton Rimstedt