Unik metod för återvinning av blyglas från glasdeponier

Av Thomas Edgren

I det småländska Glasriket finns ett 40-tal deponier som klassats som mycket hög risk av länsstyrelserna. Blyglaset där lakar ut bly till växter och vattendrag och är också skadligt för människor. Därför pågår prövning av en ny metod för återvinning av blyglas.

Den 17 september är det vernissage för resultatet av forskningen; en utställning på Smålands museum. Den heter ”I smältdegeln – ett samarbete för att omvandla ett problem till en värdefull resurs”.

Glasforskare vid RISE har lett återvinningsprojektet i samverkan med glasriketkommunerna, länsstyrelserna, Målerås glasbruk, The Glass Factory, återvinningsföretaget Ragn-Sells och industrfidesigners vid Form Us With Love.
Många vattendrag i Glasriket är utpekade som intressanta ur naturvårdssynpunkt. Genom att ta tillvara blyglaset sparas jungfruliga råvaror samtidigt som naturen renas. Koldioxidutsläppet blir mindre och energiförbrukningen lägre eftersom det inte bildas koldioxid då man smälter om glas samt att det är mindre energikrävande.

Målet är att inom kort verifiera metoderna i fullskala för att samhället ska våga satsa på en innovativ sanering av Glasriket istället för att täcka deponierna eller flytta blyglaset till deponier för farligt avfall så att det aldrig kan återanvändas.
I dagsläget pågår nio olika delprojekt i Glasriket varav fyra är nya huvudstudier som inletts under 2022. De fyra är Orrefors och Flygsfors i Kalmar län och Berghem och Hjertsjö i Kronobergs län.
Arbetet med huvudstudien vid Orrefors glasbruk är igång. Huvudstudien blir en sammanställning av i huvudsak tre utredningar/huvudstudier som tillsammans kommer utgöra grunden till en samlad huvudstudie för hela objektet. För Berghem, Hjertsjö och Flygsfors inleds huvudstudierna i höst.

Resultaten kommer att ges i form av verifierade metoder, prototyper, rapporter och nu en utställning på Smålands museum.
- Vi har utvecklat en ny metod att separera tungmetaller från glas. Av glaset har vi gjort en designad glasplatta. Det är ett första exempel på hur en ny glasprodukt gjord av detta historierika material kan skapa värde. I framtiden vill vi även se hur man kan återvinna andra typer av glas, som planglas, vaccinflaskor, glasull och glas från el-avfall, menar projektledare Jonas Lindström.


Fotnot. Det pågående projektet är finansierat av SGI (Statens Geotekniska Institut) i deras utvecklingsprogram Tuffo - Teknikutveckling inom förorenade områden. Medfinansiärer är Glasriket¬kommunerna; Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge samt länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län.