Naturskyddsföreningen om COP27:

Av Thomas Edgren

FN:s klimattoppmöte COP27 avslutades nu på morgonen på övertid i Sharm el-Sheikh, Egypten. Naturskyddsföreningen hade hoppats på ett mer kraftfullt svar på klimatkrisen och tydligare besked om hur tidigare beslut och löften ska uppfyllas, men bedömer det som ett framsteg när det gäller hur de fattigaste länderna ska ersättas för skador och förluster.

Fokus för klimattoppmötet COP27 i Sharm el-Sheikh var genomförandet av redan fattade beslut och löften, bland annat om hur rika länder ska leva upp till sina löften om finansiering av klimatåtgärder och besluta om ökat stöd framåt, hur skador och förluster vid klimatrelaterade extremväder ska finansieras samt hur omställningen ska kunna ske på ett rättvist sätt.

- Jag hade hoppats på tydligare besked från världens ledare om skärpta åtaganden för att klara 1,5-gradersmålet och om ambitiösa och konkreta mål för klimatfinansiering efter 2025. Men det är glädjande att länderna har enats om en fond för att ersätta de fattigaste länderna för skador och förluster. Resultatet från COP27 kan beskrivas som ett litet steg mot klimaträttvisa, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.
-
Förutom bristande respekt för mänskliga rättigheter och tillgänglighet för ideella organisationer har värdlandet Egypten kritiserats för en långsam och icke-transparent process. Det fanns in i det sista farhågor om att COP27 skulle kunna innebära steg bakåt för klimatarbetet och att förhandlingarna helt skulle bryta samman.


- Det är viktigt för förtroendet för det globala klimatsamarbetet att världens länder vill och kan enas om gemensamma åtgärder, men slutdokumentet lämnar mycket övrigt att önska. Naturskyddsföreningen hade velat se skarpare skrivningar om 1,5-gradersmålet och att alla fossila bränslen och subventioner ska fasas ut. Detta är ett undermåligt svar på klimatkrisen – och tiden håller på att rinna ut, säger Karin Lexén.
-
Den nya regeringens politik och budget innebär enligt Naturskyddsföreningen att Sveriges utsläpp ökar, samtidigt som mer pengar går till fossila subventioner. Nedskärningar i biståndet på cirka sju miljarder kronor riskerar att innebära att Sveriges stöd till länder som drabbas av klimatförändringarna minskar.

- Det är glädjande att Sverige och EU har varit så tydliga i förhandlingarna om att hålla fast vid bland annat 1,5-gradersmålet. Detta måste också omsättas i konkret politik på hemmaplan. Det återstår för regeringen att visa hur de avser att nå Sveriges klimatmål till 2030, men vi ser fram emot fortsatt dialog, inte minst om nästa klimathandlingsplan, säger Karin Lexén.
-