Grönt näringslivsindex

Av Thomas Edgren

Efter fyra kvartal av fallande framtidstro ser vi en viss återhämtning i kvartal tre i LRF:s konjunkturbarometer Grönt näringslivsindex. En positiv skördeprognos, stigande avräkningspriser och beslut om det statliga stödpaketet på 3,1 miljarder ligger bakom ljusningen i det annars fortsatt ansträngande kostnadsläge som råder.

Totalindexet har gått upp till 96,6, från 88,9 föregående kvartal. Det är framför allt växtodlare och skogsbrukare som ser relativt ljust på framtiden medan elintensiva trädgårdsföretagare och animalieproducenter fortfarande är djupt bekymrade över framtiden.
- Det är väldigt efterlängtat att indexet för hela det gröna näringslivet börjar återhämta sig från historiskt låga nivåer. Men variationerna mellan de olika branscherna är stora och mörka moln tornar upp sig framåt. Den snabbt växande elkrisen leder till kraftigt ökade kostnader för många lantbrukare i södra Sverige, och det höga priset och bristen på mineralgödsel inför odlingsåret 2023 oroar många, säger LRF:s vd Anna Karin Hatt.
-
Det är flera anledningar som ligger bakom uppgången bland växtodlarna. Hög efterfrågan på spannmål på världsmarknaden har bidragit till bättre betalning för de svenska växtodlarna, även om priset sjunkit tillbaka något under sommaren. Man förväntar sig även högre avkastningsnivåer på grödorna jämfört med 2021 vilket kompenserar för den fortsatt höga kostnadsmassan.

För animalieproducenter ligger indexet, trots att det vänder kraftigt uppåt, fortfarande på en starkt negativ nivå. Här har särskilt krisstödet som Sveriges riksdag beslutade om i slutet av juni bidragit till den förbättrade synen. Även stigande avräkningspriser och en god skördeprognos på fodersidan bidrar positivt. Läget fortsätter vara tuffast för ägg- och grisproducenter, som ännu inte fullt ut fått betalt för de ökade produktionskostnaderna.

Det är tydligt i kvartalsrapporten att det fortfarande finns en stor oro i lantbruksledet för tillgängligheten av och fortsatt höga priser på nödvändiga insatsvaror. Skenande energipriser har stor påverkan på de gröna näringarna framför allt i södra Sverige – liksom både prissättningen och tillgången på handelsgödsel.

LRF:s senaste beräkning visar att kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna för det ekonomiskt pressade jordbruket har ökat till drygt 10 miljarder på årsbasis i augusti, varav drygt fyra miljarder består av ökade kostnader för mineralgödsel vars beståndsdelar till stora delar har sitt ursprung i Ryssland och Belarus.

- Den här rapporten visar vikten av att öka Sveriges självförsörjning av lantbrukets insatsvaror, som vi idag är starkt beroende av att kunna importera från utlandet. De mycket höga kostnaderna och den reella och befarade bristen på de insatsmedel som krävs för att vi ska kunna producera livsmedel är en viktig signal till politiken att skapa förutsättningar för ökad inhemsk produktion av insatsvaror och att lyfta in det i en uppdaterad svensk Livsmedelsstrategi, poängterar LRF:s vd Anna Karin Hatt.


Kortfattat bransch för bransch
Växtodling: Ljus framtidstro
Indexet stiger kraftigt till 104, strax över normalläget. Att avkastningsnivån är högre än i fjol spelar in. Däremot är kostnaderna för insatsvarorna fortfarande besvärande.
Animaler: Starkt negativ framtidstro
Trots att indexet stiger kraftigt, 18 punkter, från förra kvartalet är indexet fortfarande på låga 84. Läget är fortfarande tuffast för ägg- och grisproducenter som köper in stora delar av sitt foder.
Att kurvan ändå pekar uppåt beror på krisstödet på 1,7 miljarder. 500 företagare slår dock i stödtaket. En fråga LRF jobbar intensivt med.
Skogen: Mycket ljus framtidstro
Skogsbruksindex är det starkaste även under detta kvartal, trots att det faller med nästan två enheter till 113. Lönsamheten bedöms som fortsatt god.
Förädling & tjänster: Svagt negativ framtidstro
Sjunker med två enheter till 97. De småskaliga livsmedelsproducenterna och reko-ringarna har det tuffare med tanke på att konsumenterna har mindre pengar att röra sig med.
Trädgård: Starkt negativt
Trädgård fortsätter ned och når sin lägsta nivå, 86, sedan Grönt näringslivsindex startade. De skenande elpriserna och ökade insatsvarorna gör att allt fler väljer att skala ner sin verksamhet.